Vårtecken blev vetenskap i höstförsöket

Skapad:

2013-09-27

Senast uppdaterad:

2022-01-10

– Jag har hållit på med medborgarforskning i många år. Man skulle inte kunna samla in så mycket data från så många platser på samma gång på något annat sätt än just genom massexperimentet.

Så inledde växtekologen Kjell Bolmgren ForskarFredags vetenskapskafé på bokmässans Forskartorg, då han berättade om hur vårtecken blev vetenskap i massexperimentet höstförsöket.

hostforsoket

Karim och Ahmed från Römosseskolan i Angered blev genast intresserade. Fjortonåringarna tyckte att frukostfrallorna var goda, tog sig en kopp te till och fick sällskap på den gröna filttrappan av klass 7c från Bohusskolan i Ale där två lyckliga lärare plötsligt fått veta att de kunde ta sina klasser och åka till ForskarFredags science café på Bok Bibliotek i Göteborg. Rektorn fixade föräldratillstånd och busskort i ett huj.

Kafésamtalet hölls på själva ForskarFredag, den stora vetenskapsfesten som pågår den sista fredagen i september i 300 europeiska städer samtidigt, varav 30 i Sverige.

– Vi jobbar för att forskarna ska få veta vad allmänheten tycker om forskning, så att de får något att jobba vidare med, inledde Karin Larsdotter från arrangören VA, kafésamtalet mellan Kjell och publiken.

18 000 unga i massexperimentet

I massexperimentet Höstförsöket, som är en del av ForskarFredag, är forskningsfrågan hur lövträdens lövfällning  förändras av klimatet och hur det skiljer sig över landet. Mer än 18 000 unga i Sverige följer hösten och samlar in forskningsdata i form av foton, DNA och iakttagelser som forskarna sedan kan använda. 5 000 observationer kan visa på förändringar i naturen och effekter av klimatförändringar.

Kjell Bolmgren berättade att han för ett antal år sedan fått veta att en farbror i 73 år skrivit ned när 25 av våra vårblommor kommer. Läraren i småskolan hade gett honom en anteckningsbok och sagt att han skulle skriva upp vädret.

– Det var superintressanta data för mig. Den typen av långa tidsserier är perfekt för att kunna se långsiktiga förändringar.

Sedan dess har mannens anteckningar med Kjells hjälp hamnat i allt från vanliga tidningar till vetenskapliga publikationer av olika slag. Det fick honom också att starta Naturens kalender och börja med medborgarforskning.

– Vi forskar ju för att vi inte vet, sade Kjell som forskar om klimatförändringar genom att studera lövträd och som försökte få igång publiken att ställa frågor.

– Klimatet har blivit varmare sade en flicka lite tveksamt. En kille frågade hur man vet om förändringar i när löven faller på hösten beror på klimatet eller på naturliga variationer över tid.

– Det vet man inte. Vi vet att det blivit varmare på många platser men vi vet inte varför, svarade Kjell.

Han berättade att de mildare temperaturerna också lockat nya fjärilsarter till Sverige  de senaste tjugo åren.

– Ju längre norrut vi kommer, desto färre arter är det. Vissa växter i norra Sverige klarar bara att sätta frön när vi har en lång höst.

När man sysslar med medborgarforskning är det viktigt att nå ut.

– Vi vet att många i Sverige tycker det är roligt att gå ut i naturen och skriver upp när vitsipporna och andra blommor kommer upp. Vi vill ha kontakt med sådana personer och vänder oss bland annat till naturföreningar och jägare. Men flest når vi nog  genom vanliga tidningsartiklar.

Nya möjligheter för forskare

Det stora intresset i skolorna för att vara med och forska ger Kjell och hans forskarkollegor nya möjligheter.

– Vi  hoppas kunna samarbeta mer långsiktigt med skolor framöver, eftersom lärare och elever tycker det är så roligt att delta i forskning. Så tipsa gärna era lärare, avslutade Kjell.

Bohusskolans lärare Annika Olsson, som undervisar i matte och naturkunskap, och Linda Grundström, svenska/tyska, var eld och lågor efter cafésamtalet. De stod kvar länge och pratade med Kjell och ville väldigt gärna vara med nästa år.

– Bara två av mina elever hade överhuvudtaget varit på Bokmässan tidigare. De var väldigt glada över att få komma hit, sade Linda.

Karim och Ahmed kom sedan tillbaka för att besvara Sveriges Unga Akademis fråga för dagen: Vad är nyttigt? Killarna svarade frukt och proteiner men också: Jag lärde mig mycket på vetenskapskaféet och det är också nyttigt!

Monica Bengtson

Kommande arrangemang


Nyheter från Vetenskap & Allmänhet

Vetenskap & Allmänhets projekt



Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *