När vi kallar naturlagar för ”lagar” riskerar vi att lura oss själva att tro att vi är mäktigare än vad vi egentligen är. Vi kan ju inte stifta några lagar för naturen – vi kan observera den, göra experiment med den och efterhand komma underfund med de mest grundläggande regler och samband som naturen följer.
Många av dessa samband är exponentialfunktioner. Kolla serien: 1, 3, 9, 27, 81, 243 … Alla hopp i den skapas genom ett trefaldigande. Det första innebär en förändring från 1 till 3. Där är steglängden 2. Men redan det femte hoppet från 81 till 243 kräver steglängden 162. För att inte tala om hur det blir längre fram i serien där allt brakar iväg mot oändligheten.
Både naturen och det människoskapade är fulla av exponentialfunktioner. Ernest Hemingway berättar i sin roman ”The Sun Also Rises” (på svenska ”Och solen har sin gång”) om en man som fick frågan “How did you go bankrupt?”. Mannen svarade ”Two ways. Gradually, then suddenly.” Vilken lysande skönlitterär beskrivning av hur vi människor upplever det exponentiella! Först ingenting, sedan nästan ingenting och sedan liksom allt på en gång. Det är precis detta som sker när aktörerna på börsen plötsligt tappar tilliten. Raset kan vara ohejdbart. Varken mänskligt eller ekonomiskt är det några oskyldiga lekar som Trump nu håller på med i stor skala.
De hittillsvarande chockerna efter hans utspel har förorsakat rejäla börsras men än så länge har marknaderna återhämtat sig förbluffande snabbt. Effekterna över tid har därför hittills framstått som ”gradually”. Ändå finns det inget som garanterar att det inte plötsligt sker ett megasprång, dvs ett hemingwayskt ”suddenly”. Och världssamfundet, nationerna och individerna har visat sig vara tämligen försvarslösa gentemot både ekonomiska och politiska härdsmältor i Trumps spår.
Varken FN-stadgan eller Svea rikes lag eller alla andra av människor stiftade lagar har kunnat hålla emot. I dem uttrycks sådana långsiktiga regler som man efter noggrant övervägande beslutat om. Där är också formerna för lagändringar och efterlevnad strikt reglerade. Men när det sker revolutionära förändringar, sådana som de nu i USA, sätts lagarna mer eller mindre ur spel. Demokratin hänger inte med. Vilket påverkar också världen utanför USA i grunden.
Vad krävs nu för att återigen kunna förstå tillsammans? Att man vill och kan bygga på kunskap och vara överens om att kunskapens grundläggande funktion är just att den kan förena människor.
Den regelbaserade världsordningen står nu och vacklar. Den byggdes upp i fredliga former med start år 1945. Mycket av den finns samlat under FN-paraplyet. Där presenterar sig till exempel WTO, World Trade Organization, med orden: ”Världshandelsorganisationen är den internationella organisation som bestämmer reglerna för handeln mellan nationer.” Jo, pyttsan! Hur gick det med WTO:s ”rätt” att exempelvis bestämma tidpunkter för ikraftträdande av tulländringar när Trump tog fram sin griffeltavla?! Ut bröt en förvirring typ ”hela havet stormar”. Vare sig normer, regler eller lagar kunde hävda sig.
Men att tappa greppet om den FN-världsordning som byggts upp under 80 år har ett högt pris. Vad var det då som en gång i tiden möjliggjorde FNs tillkomst 1945? Det akuta var förstås effekterna av andra världskriget. Dessa var så fasansfulla att nationerna ville enas kring ett samförstånd – ett sätt att förstå tillsammans. Hantera vad det innebär att leva på en jord samtidigt och kunna värna både det individuella och det globala.
Vad krävs nu för att återigen kunna förstå tillsammans? Jo, faktiskt det samma som 1945. Att man vill och kan bygga på kunskap och vara överens om att kunskapens grundläggande funktion är just att den kan förena människor.
Demokratin förutsätter en kunskapstillit. De demokratiska institutionerna vilar helt och hållet på den gemensamma föreställningen att det går att förlita sig på fakta för att få fram beslutsunderlag.
Fakta kan ju bära från människa till människa. Alla har rätt till sina egna åsikter, men det faktagranskade är faktiskt vårt gemensamma, framvuxet som det är genom mångas beprövade erfarenheter och forskningsinsatser. Visserligen är det inte evigt men det är så långsiktigt hållbart som alls är möjligt. Och därmed vida överlägset alla hugskott och allt Trump-fladder.
Demokratin förutsätter en kunskapstillit. De demokratiska institutionerna vilar helt och hållet på den gemensamma föreställningen att det går att förlita sig på fakta för att få fram beslutsunderlag. Redan på 1200-talet sa man att ”Land ska med lag byggas”. Vad om vi nu 2025 skulle enas kring ”Land ska med kunskap byggas”.
Ses vi på Frihamnsdagarna? Själva är vi där under parollen ”Fakta dig!”
Vi ser fram emot att, som ny medlem, få samverka med Vetenskap och Allmänhet.
/Bodil Jönsson – Professor emerita, Lunds Universitet
Jonas Fagerson – Styrelseordförande Fact up!
Fact up! är en oberoende mission hub som stärker bildning, lärande och samhällets demokratiska sammanhållning. En samverkansplattform, som verkar både digitalt på factup.se och genom fysiska möten för att stärka bildning och lärande för samhällets demokratiska sammanhållning.
Det hela startade när Bodil Jönsson och Jonas Fagerson för två år sedan startade företaget Uppdrag Kunskap, som sedan utvecklades till den ideella föreningen Fact up! med en niohövdad styrelse. Under verksamhetens år har de nått tiotusentals människor genom ett mångfacetterat utbud av veckobrev, podcastavsnitt, Vinterprogram i P1, böcker som den senaste ”FactUp! – Ta tillbaka sanningen” samt utbildnings- och föreläsningsinsatser. En särskild höjdpunkt är föreställningen ”Kunskapen, tiden och tryggheten” där Bodils reflektioner möter bandet ”Alla Tiders” musikaliska tolkningar, vilket skapar en unik blandning av det djupsinniga och svängiga, det utmanande och vilsamma.
Man kan som stödmedlem medverka till Fakta dig-rörelsen. De arbetar för ett samhälle byggt på tillit, kunskap och förnuft – där beslut och handlingar grundas i fakta och präglas av medkänsla och rättvisa.
