En kunskapskiosk blir till – Ung SciShop:s resa

År 2019 deltog Kerstin Jakobsson från den ideella föreningen ARNA, Art and Nature, i en workshop om Kunskapskiosker ledd av Vetenskap & Allmänhet som en del av EU-projektet SciShops. Detta inspirerade till etableringen av Ung SciShop. Utifrån Science Shop-modellen skapade de ett projekt för fånga upp ungas frågor om hållbar utveckling. Nu närmar sig projektet sitt slut och pratar vi med Kerstin för att lära oss mer om deras erfarenheter.

Först och främst, kan du berätta om ursprunget till UngSciShop och vad som fick dig till att använda Science Shop-modellen?

ARNA har sedan 2011 återkommande arbetat med naturfrågor i konstprojekt som vänt sig till barn och unga i biosfärområde Storkriket. Kombinationen av ARNA:s positiva erfarenheter från praktiskt arbete och ungas ökande oro för klimatet ledde fram till att vi utvecklade Ung SciShop- projektet med syftet att stärka barn och ungas roll i en demokratisk samhällsutveckling. Målet för projektet var att forma en modell som väcker nyfikenhet för sambanden i naturen och öka kunskapen om forskning som förmågan att ställa frågor för att påverka framtiden. Efter att ha inhämtat information om olika former av medborgarforskning och öppen vetenskap fastnade vi för science shop-modellen och workshopen som Vetenskap & Allmänhet höll gav oss värdefull kunskap om kunskapskiosker som vi använde som utgångspunkt för en projektansökan ställd till Allmänna arvsfonden.

Kan du berätta mer om Ung SciShops och hur ni har fått till dialogen med unga om hållbarhetsfrågor?

I projektet kombineras vetenskapligt baserad kunskap med kreativa arbetsmetoder för att stärka ungas kontakt med naturen och öka förmågorna att lösa problem och tänka innovativt. Projektet har fokuserat på att rent praktiskt arbeta med att testa och utveckla en rad idéer tillsammans med klasser på låg-, mellan- och högstadienivå. Det har t. ex. handlat om att undersöka var mötespunkten finns mellan lokala och globala klimatfrågor hos barn i biosfärområdet Storkriket och hur långt ner i åldrarna det kan vara relevant att skapa dialog mellan grundskolan och universitet.

Under tre höstterminer samarbetade Ung SciShop med olika klasser och deras lärare, först på mellanstadienivå, sedan lågstadiet och sist på högstadiet. Modellen som utvecklades utgår från ett temaarbete t.ex. om vatten som resurs och det praktiska arbetet utvecklas sedan i fyra steg: grundkunskaper, kreativ utedag för fördjupning, lokalt möter globalt och erfarenhetsspridning. Den central delen i vår modell är den kreativa utedagen som öppnar upp för nya tankesätt och påföljande möten mellan grundskoleelever, universitetsstudenter och forskare vid Lunds universitet för samtal runt både utmaningar och förslag på lösningar inom hållbarhetsfrågor.

ARNA är en förening som utforskar förhållandet mellan natur och människa genom konsten. Hur har ni integrerat den kulturella dimensionen ?

Att arbeta för hållbar utveckling handlar om att skapa en brygga mellan det redan kända och nytänkande. Vi i ARNA verkar i den gränslinjen och kultur ger en mångfald av verktyg. Vi är övertygade om att nytänkande och förändring främjas när både huvud, hand och hjärta involveras. Därför är vi glada att EU-kommissionen lyfter fram samma treenighet i sitt nya ramverk för hållbarhetskompetens, GreenComp, och beskriver de kultuella arbetsmetoderna som effektiva.

I Ung SciShop har vi ofta använt Land Art som verktyg. Land Art är en konstform där man skapar tillfällig konst med naturmaterial i utemiljö vilket passat väl in i projektet.

Under projektet, stötte ni på några utmaningar längs vägen?

För Ung SciShop har det varit en spännande utmaning att både utveckla och testa en arbetsmodell tillsammans med skolklasser i olika åldrar och samtidigt överbrygga de kulturella olikheterna inom grundskola och akademin. För teamet var det mer utmanande än vi trodde att utveckla frågeställningar tillsammans med skolbarnen och universitetet, eftersom bra frågor först behöver tid till att formuleras och sedan mer tid till att undersökas. Efter hand klarnade det men betydelsen av ett ämnesöverskridande skolarbete och att ha en tydlig rollfördelning mellan de olika parterna som samverkade kan inte underskattas. Utmaningarna innebar att projektet inte nådde fullt så långt som vi hoppats på, men ett bra sätt att gå vidare är att välja ut klasser som vi återkommande kan arbeta tillsammans med mer långsiktigt.

Vad skulle du se som projektets största framgångar?

Processen att utveckla Ung SciShop:s tillsammans med LUCSUS vid Lunds universitet har varit otroligt givande och det är fantastiskt roligt att modellen landade så perfekt in i GreenComp för hållbarhetskompetenser som EU utvecklade samtidigt. Det är också med glädje att de grundskolor som vi arbetat med vill fortsätta och att högstadiet i Sjöbo kommun vill fortsätta utveckla sitt samarbetet med LUCSUS. Det är därför positivt nu vid projektets slut att Storkrike biosfärområde påbörjar arbetet med en ungdomsinriktad verksamhet.

Projektet närmar sig nu sitt slut 2024. Vad är dina förhoppningar för framtiden?

Storkriket kandiderar till att bli sveriges åttonde Unesco biosfärområde. Vår vision för biosfärområdet är att det blir nyskapande i arbetet för en hållbar framtid tillsammans med barn och ungdomar. Grunden till en sådan innovationsplattform har lagts genom projektets erfarenheter i samverkan med LUCSUS vid Lunds universitet. I en fortsatt utveckling ser vi hur Ung SciShop-modellen kombineras med ramverket för utveckling av hållbarhetskompetenser, GreenComp. Tillsammans ger de både ett internationellt ramverk och en konkret arbetsmodell som förmedlar att vetenskap är grunden för en hållbar utveckling men också att mångfalden i människors nyfikenhet och olika sätt att nå fram till kunskap behövs för att berika framtidens forskning.

Se en kort film om projektet nedan: