Svenskars intresse för forskning i samhällsvetenskap ökar för andra mätningen i rad, och förtroendet för forskare vid universitet och högskolor är fortsatt stort. Däremot har fler blivit tveksamma till AI-utvecklingen. Det visar årets VA-barometer, som lanserades på Nobelprismuseet den 15 december.
– Totalt sett är intresset störst för medicinsk forskning. Men sedan vi började ställa frågan har intresset för forskning i samhällsvetenskap ökat betydligt mer än för andra områden. Det växande intresset kan ha flera förklaringar, men sannolikt hänger det ihop med att flera av de frågor som dominerar debatten i dag har samhällsvetenskapliga bottnar, säger Lina Rådmark, utredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för VA-barometern.
VA-barometern undersöker den svenska allmänhetens attityder till vetenskap, kunskap och forskare, och har genomförts varje år sedan 2002. Studien baseras på telefonintervjuer med cirka 1 000 personer i åldern 16–74 år. Resultaten presenteras vid ett seminarium på Nobelprismuseet den 15 december, och kommenteras av Susanna Baltscheffsky, vetenskapsjournalist och Sanna Wolk, förbundsordförande SULF.
– Det är väldigt glädjande att forskning fortfarande har ett högt förtroende. Nu är det viktigt att vi arbetar gemensamt och skyddar det fria ordet och den fria forskningen. Man ska kunna nå ut med sin forskning, även om den handlar om obekväma eller känsliga frågor, säger Sanna Wolk.
Fortsatt stort förtroende för forskare
Nio av tio (87 procent) av de som svarat på enkäten har ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, och 55 procent har motsvarande förtroende för forskare vid företag. Personer med högskoleutbildning har större förtroende för båda kategorierna jämfört med personer som saknar högre utbildning.
– Det finns en intressant skillnad mellan män och kvinnor där 60 procent av männen, jämfört 50 procent av kvinnorna har stort förtroende för forskare vid företag. För forskare vid universitet och högskolor har kvinnor något större förtroende än män, säger Lina Rådmark.
Förtroendet för forskare har ett positivt samband med uppfattningen om att de vill göra världen bättre för vanliga människor, att de tar fram korrekt kunskap om världen, samt att de är öppna med vilka som betalar för deras arbete.
Fler oroar sig för AI
Majoriteten av de tillfrågade (51 procent) tror att utvecklingen inom AI kommer påverka oss lika delar positivt som negativt. Ungefär lika stora andelar tror att påverkan antingen kommer att vara övervägande positiv eller negativ. Här syns en stor skillnad från samma mätning 2019 då en betydligt större andel var positiva till AI-utvecklingen och färre svarande var negativa. Det är också betydligt färre som svarar vet ej i år (5 procent) jämfört med 2019 (19 procent).
– Det är intressant att inställningen till AI blivit mer avvaktande samtidigt som kunskapen om AI gjort sitt stora publika genombrott. Fler var positiva inför framtiden när det gällde AI 2019 när utvecklingen inte hunnit lika långt, säger Ulrika Björkstén, generalsekreterare för Vetenskap & Allmänhet.
De som tror att AI kommer påverka oss mer positivt i framtiden motiverar bland annat det med att det kommer hjälpa forskningen framåt, att det kan underlätta för sjukvården och att det kan vara till hjälp i vardagen. De som tror att AI kommer påverka oss mer negativt anger i stället bland annat en ökad risk för bedrägerier, att många jobb kommer försvinna och att människor kommer sluta använda hjärnan.
Susanna Baltscheffsky pekade på lanseringen av ChatGPT som en drivkraft bakom förändringarna.
– Jag tror att ChatGPT öppnade ögonen på många. När man såg att det var AI, och inte en människa, som levererade de här texterna, så förstod man plötsligt möjligheterna, menar Susanna Baltscheffsky.
