Nyhetsmedier är fortfarande den dominerande källan till information om corona, men färre unga tar del av information överhuvudtaget. Forskare uppfattas som mer samstämmiga i synen på hanteringen av pandemin. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning.
Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin. Här presenteras resultaten från undersökningens nionde mätning, som utfördes den 17–21 september
Nyhetsmedier fortfarande främsta källan till information
I mars, vid pandemins början, var traditionella nyhetsmedier den svenska allmänhetens främsta källa till information om coronaviruset. Endast en liten andel (två procent) angav att de främst tog del av information genom sociala medier. När vi nu upprepar frågan sex månader senare består mönstret. Tre av fyra (74 procent) tar främst del av information genom nyhetsmedier, och en procent vänder sig främst till sociala medier. Den största skillnaden jämfört med mars är att det i september är en betydligt större andel som inte tagit del av information om coronaviruset överhuvudtaget under de föregående två dygnen (elva procent, jämfört med en procent i mars).
I gruppen som är mellan 18 och 29 år har 17 procent inte tagit del av sådan information under den senaste två dygnen. Motsvarande andel i gruppen som är 65 år eller äldre är sju procent.
Allt färre uppfattar tonen i mediernas rapportering om coronaviruset som uppskruvad eller alarmistisk. I den nya mätningen upplever 21 procent rapporteringen som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk jämfört med 67 procent i mitten av mars. I stället uppfattar en växande grupp tonen som mer neutral (varken avvaktande/försiktig eller uppskruvad/alarmistisk). Denna grupp utgör nu över hälften (54 procent) av de svarande.
Majoriteten får den information de behöver
Synen på innehållet i mediernas rapportering har inte förändrats nämnvärt jämfört med i juni respektive april. Tre av fyra svarande (64 procent) tycker i ganska eller mycket stor utsträckning att de får den information de behöver i svenska mediers rapportering av coronaviruset. Uppfattningen skiljer sig dock ganska mycket åt, beroende på politiska sympatier. Det är en mindre andel som anser sig få den information de behöver bland sympatisörer till Sverigedemokraterna (41 procent) jämfört med till exempel Centerpartiet (83 procent) eller Socialdemokraterna (73 procent).
Ungefär hälften av de svarande tycker att rapporteringen i ganska eller mycket stor utsträckning är transparent (56 procent) och ger utrymme för olika perspektiv/ståndpunkter (45 procent). Andelarna är lägst bland sympatisörer till Sverigedemokraterna där 34 procent anser bevakningen vara transparent, och 26 procent tycker att den ger utrymme för olika perspektiv.
Förtroendetappet för medier vänder?
Under våren och sommaren sjönk allmänhetens förtroende för rapporteringen från de flesta medieredaktioner. Sedan juli tycks nu trenden plana ut eller vända för de flesta medier. Precis som vid tidigare mätningar har svenskar störst förtroende för rapporteringen i SVT (som 68 procent har ganska eller mycket stort förtroende för) och Sveriges Radio (64 procent). Därefter kommer TV4, Dagens Nyheter, lokala morgontidningar och Svenska Dagbladet (28–39 procent). Minst andel har stort förtroende för Aftonbladet, internationella medier och Expressen (10–15 procent) .
Allmänhetens konsumtion av medierna är oförändrad eller svagt minskad jämfört med i den föregående mätningen. Störst minskning ses hos Aftonbladet och lokala morgontidningar (som båda har minskat med åtta procentenheter).
Minskat förtroende för politiker
I den nya mätningen uppfattas sex av tio (62 procent) forskare som ganska eller mycket samstämmiga. Det är en ökning med åtta procentenheter jämfört med mätningen i augusti. Andelen är mindre bland sympatisörer till Moderaterna (56 procent) och Sverigedemokraterna (54 procent). Mest samstämmiga uppfattas forskare vara bland sympatisörer till Vänsterpartiet, där motsvarande andel är 77 procent.
Förtroendet för forskare som uttalar sig om coronaviruset i nyhetsmedier har rört sig uppåt den senaste månaden. I den nya mätningen anger 85 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för forskare, jämfört med 80 procent i augusti. Förtroendet för politiker har samtidigt minskat till den lägsta siffran (21 procent) sedan mätningarna inleddes i mars. För övriga yrkesgrupper är förtroendet på samma nivå som i augusti.
Om undersökningen
Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 000 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 17–21 september. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.
För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, genomför vi återkommande mätningar under pandemins förlopp. Vi kommer även analysera innehållet i svenska massmediers rapportering om coronaviruset för att kartlägga hur rapporteringen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Studien genomförs med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, Karolinska institutet, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.
Läs om resultaten från vår första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde och åttonde mätning.
