Fake news, kunskapsresistens och alternativa fakta – visst finns det utmaningar för vetenskapen. Men i Sverige ökar intresset för forskning, och människors förtroende för forskare är både stabilt och högt. Det visar årets VA-barometer, som presenterades den 12 december 2019 på Nobelmuseet i Stockholm.
I årets VA-barometer anses forskning vara mer intressant än ekonomi, politik, kultur och sport. Bland deltagarna är 51 procent ganska eller mycket intresserade av forskning, vilket är en ökning jämfört med 2017, då andelen var 44 procent.
Olika intresse för olika forskningsområden
Hur intresserad man är varierar dock stort mellan olika forskningsområden. Det största intresset har svenskar för medicin, som två tredjedelar (67 procent) är ganska eller mycket intresserade av. Motsvarande andel för naturvetenskap är 56 procent, följt av teknik (55 procent), humaniora (36 procent), utbildningsvetenskap (34 procent) och samhällsvetenskap (33 procent). Det finns även vissa könsskillnader i intresset.
– Vi ser inte några skillnader mellan män och kvinnor när vi frågar om deras intresse för forskning generellt, men när vi går in på olika forskningsområden glider åsikterna tydligt isär, sa Martin Bergman, utredare VA och ansvarig för undersökningen.
Män är överlag mer intresserade av forskning inom teknik, medan kvinnor föredrar medicin, utbildningsvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap.
Stabilt förtroende för forskare
Förtroendet för individerna som utför forskningen – forskarna – ligger på en hög och stabil nivå. I årets VA-barometer har 79 procent ett ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Motsvarande siffra för forskare vid företag är 51 procent.
Vad forskare egentligen gör på sin arbetstid är däremot lite oklart. Närmare en femtedel svarar “vet ej” på frågan om vad de tror att forskare ägnar sig åt större delen av sin arbetstid. Bland övriga svarande var vanliga förslag att de experimenterar, söker pengar, undervisar respektive läser.
Svenskar har även stort förtroende för forskning som fenomen. Tre fjärdedelar (75 procent) uppger att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för forskning.
Forskningsnyheter via nya kanaler
Ungefär hälften av deltagarna (53 procent) uppger att de tar del av forskningsnyheter varje vecka. Personer med högskoleexamen, samt i åldrarna 30–59 år är särskilt flitiga konsumenter av forskningsnyheter. De vanligaste kanalerna är TV och dagstidningar, men användningen av digitala kanaler ökar – särskilt sociala medier, YouTube och poddar – samtidigt som dagstidningar och särskilt bloggar sjunker i popularitet.
Eva Schelin, vd KK-stiftelsen, medverkade vid seminariet på Nobelmuseet och reflekterade över vad de nya kanalerna kan betyda för forskares kommunikation med olika målgrupper.
– Forskare måste följa med i tiden, och tänka på vilka målgrupper de vill nå. Bland annat behöver de överväga vilka kanaler de ska använda och vad de vill uppnå med sin kommunikation. Forskningen måste ju nå ut för att kunna komma till nytta i samhället.
Frilansjournalisten Jack Werner menade att resultaten tydde på ett utrymme för fler poddar som fokuserar på vetenskap.
Det finns i dag inte så mycket berättande svensk poddjournalistik om vetenskap. Med tanke på att det finns 1,5 miljoner svenska poddlyssnare så pekar VA-barometerns resultat på att det finns en efterfrågan som väntar på att mötas. Det är ett äpple som väntar på att plockas.
Försiktig framtidstro om AI
Deltagarna i barometern fick även frågor om hur de ser på artificiell intelligens (AI) och dess framtida följder. Här tror 32 procent att AI kommer påverka oss lika delar positivt som negativt, 30 procent svarar mer positivt än negativt, medan 14 procent svarar mer negativt än positivt. Endast 3 respektive 2 procent tror att utvecklingen kommer vara enbart positiv eller enbart negativ. Var femte deltagare (19 procent) svarar vet ej.
– Vi tolkar resultaten som att det finns en försiktig framtidstro när det gäller AI. Samtidigt talar den stora andelen som svarar vet ej för att följderna av AI upplevs som svåra att förutse, sa Gustav Bohlin, utredare VA och medförfattare till årets VA-barometer.
Om VA-barometern
Resultaten baseras på 1 021 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning, 16–74 år. Intervjuerna är gjorda av undersökningsföretaget Exquiro. Frågorna som ställs finns att läsa här. Vetenskap & Allmänhet har genomfört VA-barometern varje år sedan föreningen bildades 2002.
Resultaten från 2019 års undersökning presenterades den 12 december vid ett seminarium på Nobelmuseet i Stockholm. Seminariet livesändes och finns att ta del av här.
Läs VA-barometern här.
