Vad tycker människor egentligen om forskning inom hälsa? Vad har de för förtroende för forskare inom området, hur kunniga upplever de sig själva och hur ser de på att vaccinera sina barn? I förra veckan släpptes den största undersökningen någonsin av dessa och liknande frågor.
Wellcome Global Monitor är världens största undersökning om hur människor runt om i världen ser på forskning och viktiga hälsofrågor. Rapporten är baserad på intervjuer med 140 000 människor i hela 144 länder! Bland dessa finns 1 000 svenskar. Undersökningen är utförd av företaget Gallup på uppdrag av den brittiska stiftelsen Wellcome Trust.
Det stora underlaget ger unika möjligheter att jämföra resultat mellan olika länder. Till exempel kan man se att människor i Nordamerika och i norra Europa är de som skattar sin egen kunskap om vetenskap högst. Samtidigt är skillnaderna mellan män och kvinnor i hur kunniga de uppfattar sig vara större i norra Europa än någon annanstans i världen. Här skiljer det 17 procentenheter mellan andelen män respektive kvinnor som anser att de har en del eller mycket kunskap om vetenskap (i Sverige är skillnaden 16 procentenheter). Minst skillnad mellan könen ses i Mellanöstern där det endast skiljer tre procentenheter.
På Vetenskap & Allmänhet studerar vi sedan 2002 svenskars förtroende för forskare och olika forskningsområden, både i VA-barometern och i projektet Vetenskapen i Samhället, som del av den årliga SOM-undersökningen. Våra mätningar visar på ett stabilt och relativt högt förtroende över åren även om tydliga skillnader finns, till exempel mellan olika forskningsområden.
I Wellcome Trusts undersökning har deltagarna fått svara på fem olika frågor om deras förtroende för forskare. Svaren har sedan räknats samman till tre kategorier: lågt, högt respektive mittemellan. Globalt sett har 18 procent av befolkningen högt förtroende enligt denna indelning, 54 procent har ett förtroende på mellannivå och 14 procent lågt förtroende, medan 13 procent svarar vet ej. I nitton länder är andelen svarande med högt förtroende över 30 procent. Bland dessa finns våra nordiska grannländer Norge, Danmark, Finland och Island. Dock inte Sverige, eftersom andelen svenskar med högt förtroende uppgår till 26 procent. Landet med störst andel svarande med högt förtroende för forskare? Uzbekistan (54 procent).
Liksom i våra svenska mätningar visar Wellcome-studien att utbildning har ett tydligt samband med förtroende, där högutbildade överlag har högre förtroende för forskare än lågutbildade.
Vilka faktorer påverkar förtroendet för forskare? Liksom i våra svenska mätningar visar Wellcome-studien att utbildning har ett tydligt samband med förtroende, där högutbildade överlag har högre förtroende för forskare än lågutbildade. En annan faktor som kan förklara vissa skillnader i förtroende för forskare är ett lands så kallade ginikoefficient – ett mått på hur jämlik landets inkomstfördelning är. Ju lägre värde på koefficienten, desto mer jämlik fördelning av inkomster. En jämförelse bland rika länder visar att länder med lägre ginivärde, såsom Belgien, Sverige och Nederländerna, har högre förtroende för forskare än motsvarande rika länder med högre ginivärde, till exempel USA eller Argentina.
I likhet med resultat från VA-barometern har människor i Wellcome-studien generellt högre förtroende för forskare vid universitet och högskolor, jämfört med forskare vid företag. Ett intressant mönster som skiljer sig från våra svenska resultat är dock att människor som bor på landsbygden överlag har högre förtroende för forskare än människor som bor i större städer. I våra mätningar tillsammans med SOM-institutet har vi konstaterat det motsatta förhållandet: Människor i större städer har högre förtroende för både universitet och högskolor, och för forskare som yrkesgrupp, jämfört med boende i mindre städer och på landsbygd. Vi ser också att de svenska svaren i Wellcomes undersökning följer samma mönster som i våra egna resultat, vilket alltså är omvänt från världen i stort.
Åtta av tio (79 procent) personer globalt sett anser att vacciner är säkra att använda. I Sverige är andelen sju av tio (69 procent). Betydligt högre andel personer som litar på vacciners säkerhet finns i till exempel södra Asien (95 procent) och östra Afrika (92 procent). Frankrike är det land i världen där störst andel (var tredje person) motsätter sig påståendet att vacciner är säkra.
Hur förklarar vi till exempel att andelen som har ett högt förtroende för forskare är dubbelt så stor i Uzbekistan som i Sverige?
Sammanfattningsvis utgör resultaten från Wellcome Trusts undersökning en unik källa till kunskap om världens attityder till forskning och hälsa, och den väcker också många spännande frågor. Hur förklarar vi till exempel att andelen som har ett högt förtroende för forskare är dubbelt så stor i Uzbekistan som i Sverige? Inkomstfördelningen är mer jämlik i Sverige, och andelen svenskar med högre utbildning är större än i Uzbekistan. Svaret är att det troligen är många olika faktorer som spelar in – kulturella, historiska, politiska, personliga – och att vi i dag vet ganska lite om hur alla dessa faktorer påverkar människors förtroende. Det är dock något som vi på Vetenskap & Allmänhet ser fram emot att studera närmare i våra fortsatta studier!
