Forskare och experter som ifrågasätts och misstänkliggörs. Anonyma konton och fejkade nyheter i våra flöden. Tyvärr får vi nog räkna med att faktaförvrängande krafter mobiliserar inför Europaparlamentsvalet i vår. Därför behöver vi se över hur vi bäst möter denna utmaning. Kan en enkel fråga vara svaret?
Denna krönika publicerades först på Svensk Biblioteksförenings webbplats.
Inför det svenska valet i september förra året samlades ett 80-tal organisationer kring initiativet #Hurvetdudet? Med frågans hjälp ville vi ge fakta och forskning mer plats i debatten.
Den 26 maj är det dags att rösta igen, när det hålls val till Europaparlamentet. Det finns anledning att tro att partier vars politik vilar på skeva underlag och förvrängda fakta kommer att få fler röster än i tidigare val. En kartläggning som brittiska tidningen the Guardian nyligen gjorde visade att så mycket som var fjärde europé röstade på ett populistiskt parti vid de senaste nationella valen.
Frågan #Hurvetdudet? syftar till att få politiker att vara öppna med vad som ligger till grund för deras utspel och förslag.
Samtidigt är förtroendet för både forskare och forskning högt och stabilt i Sverige. Men i undersökningen VA-barometern 2018 ansåg sex av tio svenskar att politiker använde vetenskapliga fakta i för liten utsträckning under valrörelsen. Och det är inte bara vid val som mer vetenskapliga underlag efterfrågas: 43 procent menade att vetenskapen har för lite inflytande på politiken och 35 procent ansåg att politiken har för stort inflytande på vetenskapen.
Det är alltså många som vill att vetenskapen ska nå ut i politiken i större utsträckning än hittills. Men idealet är därför inte att politiska beslut baseras uteslutande på forskning. Andra faktorer behöver också vägas in, som till exempel värderingar och ekonomiska förutsättningar. Frågan #Hurvetdudet? syftar till att få politiker att vara öppna med vad som ligger till grund för deras utspel och förslag.
En sådan öppenhet krävs i ett demokratiskt samhälle – och det gäller även för forskning och forskare. Det är nödvändigt att kunskapen från forskning görs tillgänglig för alla som behöver den, politiker lika väl som privatpersoner. Därför är det glädjande att både den svenska riksdagen och EU:s medlemsstater tillsammans har beslutat att gå mot ett system för öppen vetenskap. På så sätt kommer många fler att kunna ta del av, använda och involveras i forskningen. Här har biblioteken en viktig roll i att vara brygga och vägvisare för människor som vill orientera sig i det nya informationslandskapet.
Att åsikter och fakta blandas ihop är snarare regel än undantag, både i politiken och i vardagen.
Det är mänskligt att känna motstånd mot sådant som talar emot ens egen uppfattning, särskilt om det gäller frågor man är engagerad i. Att åsikter och fakta blandas ihop är snarare regel än undantag, både i politiken och i vardagen. Därför är det viktigt att komma ihåg att fråga sig själv och sin omgivning: ”Hur vet du det”?
