En stor majoritet av svenska folket har högt förtroende för forskning och forskare. Därtill anser de flesta svenskar att vetenskapen har gjort livet bättre för vanliga människor. Det visar årets VA-barometer som presenterades den 12 december 2018.
Varje höst sedan 2002 mäter Vetenskap & Allmänhet svenskarnas attityder till forskning och vetenskap. VAs utredare Martin Bergman och Gustav Bohlin presenterade årets resultat och diskuterade dem sedan med Aida Hadžialić, Director Nordic West Office och tidigare gymnasieminister, och Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska Institutet, vid ett frukostseminarium på Nobelmuseet i Stockholm.
Stort förtroende för forskare
I årets mätning uppger 84 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid svenska universitet och högskolor. Därtill tycker 78 procent att vetenskapen har gjort livet bättre för vanliga människor.
– Det är glädjande att vi i Sverige har en så stark tillit till forskning och forskare. Vetenskapen behövs för att vi ska kunna ta oss an till exempel klimatfrågan, och då behövs ett stort förtroende för forskning och forskare, säger Martin Bergman, utredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för årets VA-barometer.
Även när det gäller den tekniska utvecklingen är svenskar överlag positiva. Här finns dock en försvagning jämfört med 2016 års mätning, med färre som anser att den tekniska utvecklingen har gjort livet mycket bättre för vanliga människor.
För lite fakta i valet
Angående forskningens relation till politiken anser 43 procent att vetenskapen har för litet inflytande på politiken, medan 35 procent menar att politiken har för stort inflytande på vetenskapen.
– Det är ett tecken på att politiker behöver vara lite självkritiska över hur de agerar kring forskning och fakta. Även om det finns en ambition att beslut ska baseras på fakta finns det risk att åsikter kan ta över, säger Aida Hadžialić.
En majoritet hade också velat se mer vetenskapliga fakta i årets valrörelse; sex av tio tycker att politiker använde vetenskapliga fakta i för liten utsträckning inför valet 2018.
– Jag ser det som att vetenskapen är kartan som politiker ska navigera efter, men så är det tyvärr inte alltid, säger Ole Petter Ottersen.
En knapp fjärdedel av svenskarna tycker att forskningsfrågor var viktiga i beslutet av vilket parti de skulle rösta på.
Viktigt involvera allmänheten
Närmare tre fjärdedelar av de svarande tycker att det är viktigt att allmänheten involveras i forskning. Så många som en tredjedel i de tillfrågade åldersgrupperna skulle själva kunna tänka sig att aktivt bidra, till exempel genom att samla in data eller donera material.
– Räknat i antal personer är det alltså närmare två miljoner svenskar som kan tänka sig att delta i forskning. Här ser vi en enorm potential och en outnyttjad resurs för landets forskare, säger Gustav Bohlin.
Både i Sverige och internationellt finns en ökande trend i samverkan mellan forskare och allmänheten i olika projekt. Det kan till exempel röra sig om så kallad medborgarforskning, där man tillsammans hjälps åt att ta fram ny kunskap
När det gäller forskning som karriär är det endast en av tio unga (16–29 år) som kan tänka sig att arbeta som forskare i framtiden, medan en knapp fjärdedel svarar kanske.
Om VA-barometern
Resultaten baseras på 1 052 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning, 16–74 år. Intervjuerna är gjorda av undersökningsföretaget Exquiro. Frågorna som ställs finns att läsa här. VA-barometern har genomförts varje år sedan 2002.
Seminariet livesändes på Vetenskap & Allmänhets webbplats www.v-a.se/live, och finns nu att se nedan.
Ta del av VA-barometern 2018/19
