Forskningskommunikation är viktigt för forskare och uppmuntras av deras kollegor. Men det är svårt att hitta tid för kommunikation och det ses inte som särskilt meriterande. Det framkom vid ett seminarium på Vetenskapsrådet den 23 mars då en ny rapport om forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap presenterades och diskuterades.
Den senaste större svenska undersökningen av forskares inställning till samverkan gjordes av Nutek och kom 2007. Sedan dess har medielandskapet förändrats i grunden, en rad sociala medier utvecklats och smarta telefoner blivit en del av vår vardag.
Martin Bergman, utredare vid Vetenskap & Allmänhet, VA, och en av rapportförfattarna, beskrev hur forskningspolitiken också har förändrats på senare tid. EU:s forskningskommissionär Carlos Mœdas lanserade 2015 tre O:n – Open Science, Open Innovation och Open to the World – som ledstjärna för EU:s forskningspolitik. Och i den senaste svenska forskningspropositionen från 2016 betonas vikten av stärkt samverkan och öppen vetenskap.
I den nya studien, som Vetenskap & Allmänhet har gjort i samarbete med Vetenskapsrådet, djupintervjuades tio forskare och fyra forskningskommunikatörer. De var alla eniga om att forskare har en skyldighet att kommunicera om sin forskning.
–Flera lyfte fram demokratiska argument, liksom att forskning ska komma till användning för samhället, berättade Gustav Bohlin, utredare vid VA och också rapportförfattare.
Samtidigt ser forskare ofta sig själva som sändare och allmänheten som en ganska passiv mottagare. Forskarna uttryckte också tvivel över hur mycket de gynnas av att samtala med allmänheten, medan de intervjuade kommunikatörerna menade att forskare har mycket att vinna på sådana möten.
Forskare och kommunikatörer skilde sig också åt när det gäller vems ansvar det är att forskning kommuniceras. För kommunikatörerna ligger huvudansvaret entydigt på forskarna själva medan forskarna nämnde att de själva, såväl som forskningsfinansiärer, kommunikatörer och journalister, har ett ansvar.
En rad hinder för forskningskommunikation framkom, framför allt brist på tid och att kommunikation inte är tillräckligt meriterande. Forskarna poängterade att kommunikation sällan räknas när de söker forskningsanslag medan kommunikatörerna främst lyfte fram att forskningskommunikation värderas lågt vid befordringar och tjänstetillsättningar.
Få forskare som intervjuades använde sig av sociala medier och flera hade inte hört talas om begreppet Öppen Vetenskap.
För att forskning ska kunna kommuniceras mer än i dag föreslog de intervjuade dels att kommunikation borde värderas högre när ansökningar om medel bedöms, dels att det borde ge högskolepoäng till doktorander och även att fler utbildningar för forskare i att kommunicera borde ges.
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH, har studerat lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, och var inbjuden för att kommentera studiens resultat. Han menade att kommunikation och samverkan stärker forskningens legitimitet.
Det finns mängder av sätt för forskningen att nå ut och få genomslag. Forskarna träffar hela tiden folk och ingår i samhället. Därför blir kretsloppet allt tätare.
Sverker Sörlin beskrev hur forskningen över tid blivit alltmer kollaborativ. Förståelsen av hur forskningsbaserad kunskap sprids har också förskjutits de senaste åren:
– Det finns mängder av sätt för forskningen att nå ut och få genomslag. Forskarna träffar hela tiden folk och ingår i samhället. Därför blir kretsloppet allt tätare.
Den omtalade Sagan-effekten – att ju mer populär en forskare är bland allmänheten, desto sämre är hen på att forska, efter den tv-kände forskaren Carl Sagan – stämmer inte, enligt Sverker Sörlin.
– Forskning visar tvärtom att de som är duktiga på att kommunicera också är framgångsrika forskare.
Sverker Sörlin menade också att det behöver göras bredare empiriska undersökningar av hur samverkan går till.
– Eftersom forskarnas främsta drivkraft är att finna nya medel att forska för, blir det allt viktigare för dem att synas.
Den nya studien syftar till att uppdatera och fördjupa kunskapen om hur forskare ser på kommunikation, öppen vetenskap och samverkan. I en kommande studie planeras för en bredare kartläggning och jämförelser mellan olika grupper i forskarsamhället.
Ta del av seminariet ovan.
Ta del av rapporten Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap.
