Ökad tillgång till vetenskapliga rön och forskningsdata gör samhället bättre! Så kan diskussionerna vid Almedalsseminariet ”Öppen vetenskap – för demokrati, dialog och delaktighet” sammanfattas. Seminariet arrangerades av Svensk biblioteksförening och Vetenskap & Allmänhet den 5 juli 2017.
Jens Hjerling Leffler, forskare vid Karolinska Institutet och ledamot av Sveriges unga akademi, sade inledningsvis att open access-publicering, det vill säga att vetenskapliga publikationer kan läsas öppet utan dyra prenumerationsavgifter, ger snabbare spridning av information.
Han talade också om att öppna data – att forskare delar sina forskningsdata så att andra forskare kan använda dem – leder till effektivare och mer reproducerbar forskning.
Just nu diskuteras att byta ekonomisk modell för vetenskapliga publiceringar. I dag betalar institutioner, genom dyra prenumerationer, för att deras forskare ska kunna läsa artiklar. I stället föreslås att man ger pengar till forskarna som betalar för att publicera varje artikel som då blir öppen att läsa för alla.
Det är bra för att då kan fler ta del av forskningsresultat
sade Jens Hjerling Leffler, som också berättade att Sveriges unga akademi tillsammans med andra unga vetenskapliga akademier i Europa tagit ställning för Öppen Vetenskap.
Tillgång till den senaste forskningen är nödvändig för att kunna fatta kloka myndighetsbeslut. Per Sundström, forskningschef vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, betonade fördelarna med öppen vetenskap, bland annat för att kunna sprida forskningsresultat.
Patrik Nilsson, chef för analys och opinion vid Företagarna, talade om vikten av fria forskningsrön för att näringslivet ska kunna utvecklas och skapa innovationer.
Betalväggar till källor skapar ojämlikhet. Men biblioteken kan vara lösningen. Biblioteksbesökare vill gärna ta del av forskningsresultat, och det inte bara på universitetsbiblioteken
sade Karin Linder, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.
Wilma van Wezenbeek, chef för universitetsbiblioteket vid TU Delft, berättade om hur öppen vetenskap håller på att implementeras i Holland. Det är ett av de länder i Europa som kommit längst och som har en nationell plan för öppen vetenskap.
Det handlar inte längre om vilka rön du äger utan om vad du vet och vad du är beredd att dela med dig av
sade Wilma van Wezenbeek.
Därefter samtalade deltagarna i mindre grupper om vilka steg som är viktigast att ta för att förverkliga öppen vetenskap i Sverige. Flera nämnde att det behövs en kulturförändring inom akademin, liksom starkare incitament för forskare att publicera sina data och sina rön med öppen tillgång.
Kungliga Biblioteket har i uppdrag att samordna arbetet i Sverige för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Arbetet sker i samråd med Vetenskapsrådet och en stödjande grupp ledd av Astrid Söderbergh Widding, rektor för Stockholms universitet.
Artiklar som publiceras med öppen tillgång blir mer lästa. Det finns också fler mer eller mindre lagliga initiativ för att publicera artiklar – lagstiftningen får springa efter utvecklingen
kommenterade Astrid Söderbergh Widding.
Vetenskapsrådet kräver att de resultat som kommer fram med hjälp av forskningsanslag från rådet publiceras öppet.
Vi måste gå från VAR man publicerar till VAD man publicerar
sade Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet.
Ett sätt att skynda på utvecklingen är att forskarna inte ställer upp och granskar andra forskares vetenskapliga artiklar – så kallad peer review – förrän det går att få tillgång till förlagens artiklar utan stora kostnader. ”No deal, no review” är ett slagord som sprider sig i forskarsamhället och som nämndes som en väg framåt.
Riksdagsledamöterna Betty Malmberg (M) och Thomas Strand (S) var helt överens om att öppen vetenskap behövs för forskning, kunskapsutveckling, innovation, offentlig sektor och demokrati, och att politiska beslut kan bidra till utvecklingen mot mer öppenhet.
Enorma utmaningar väntas dock för att få till stånd ett nytt system för vetenskaplig publicering.
Samtidigt finns ingen tvekan om att öppen vetenskap är framtiden – både för forskningen och för tillämpningarna av den
sa Astrid Söderbergh Widding.
