GÄSTKRÖNIKA: Marschera med mig för vetenskapen!

Skapad:

2017-04-22

Senast uppdaterad:

2023-08-14

Uttrycket alternativa fakta är belagt i svenska språket sedan 1993. Men användningen har varit blygsam och mest handlat om fejkade månlandningar och att fotbolls-VM i Sverige 1958 aldrig spelades.

Vändningen kom 22 januari 2017 när Kellyanne Conway, rådgivare till president Donald Trump, intervjuades i ett tv-program. Hon försvarade Vita husets pressekreterare Sean Spicers påstående om hur många personer som var på plats när Donald Trump installerades som president i Washingston. Pressad av programledaren att förklara varför Spicer uppenbart ljugit svarar Kellyanne Conway ”Överdriv inte det hela, Chuck. Du säger att det är en lögn/…/ vår pressekreterare, Sean Spicer, gav alternativa fakta”. Programledaren svarar ”Alternativa fakta är inte fakta. De är lögner.”

Klippet finns på youtube och har visats drygt en miljon gånger. Användningen av alternativa fakta har exploderat och mycket talar för att uttrycket med stor sannolikhet finns med på någon nyordslista i slutet av året. Ett annat ofta använt ord, faktaresistens, blev nyord i svenska språket år 2015.

Men vad är egentligen fakta? Begreppet föddes under slutet av 1600-talet när den moderna vetenskapen växte fram. Fakta och sanning är inte samma sak. Fakta är något som måste etableras, som ökar vår samlade kunskap och bygger på tillit. Det mesta vi vet, kan vi inte själva som vanliga samhällsmedborgare kontrollera. Vi måste helt enkelt lita på samlad vetenskap och etablerade institutioner när det gäller till exempel vacciner, klimatförändringar och att jorden faktiskt är rund. Bevisbördan ligger hos den som förnekar etablerade fakta.

I en faktaresistent värld måste vetenskapssamhället våga kliva fram, ta en ledande roll och visa vem man verkligen kan lita på. Tyvärr är det inte längre självklart.

Nio av tio svenskar har i dag ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet, visar den senaste undersökningen från föreningen Vetenskap & Allmänhet. Internationellt sett är det en hög siffra. Allmänhetens tillit kan bara upprätthållas om forskarvärlden fortsätter bygga kunskap med vetenskaplig metodik. Men i en faktaresistent värld måste vetenskapssamhället våga kliva fram, ta en ledande roll och visa vem man verkligen kan lita på. Tyvärr är det inte längre självklart.

Ett sådant helt unikt kliv tas på lördag, 22 april, i nästan 500 städer runt om i världen med manifestationen ”March for Science”. Då kommer forskare och allmänhet att demonstrera tillsammans på gator och torg för vikten av vetenskap och forskningsbaserad kunskap.

Hela idén föddes i USA några dagar efter Kellyanne Conways famösa framträdande i amerikansk tv och startade som en Facebook-grupp. Sex veckor senare hade det växt till en rörelse ”March for Science” och på AAAS-konferensen i Boston i februari var frågan ett stort samtalsämne. Ur labben, ut på gatorna: ”Science, not silence”, är valspråket för manifestationen. IVA och KVA hör till det ett åttiotal svenska organisationer som engagerat sig i den svenska delen av manifestationen nu på lördag.

Det här en demonstration för vetenskap och för att forskningsbaserad kunskap ska användas i samhället. Vetenskapen känner inga gränser, och dess styrka och karaktär är mångfald och öppenhet. Vi ska inte vara tysta. Längre. Fakta är fakta. Marschera med mig på lördag för vetenskapen!

/Björn O. Nilsson, vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)


Björn O. Nilsson är verkställande direktör för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Han disputerade 1986 i biokemi vid KTH i Stockholm och sitter även i styrelsen för ÅF AB, är ordförande i BioInvent International AB och ordförande för Svenska Friidrottsförbundet. 

Läs mer om VAs medlemsorganisation Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien här.

Kommande arrangemang


Nyheter från Vetenskap & Allmänhet

Vetenskap & Allmänhets projekt



Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Kommentarer om “GÄSTKRÖNIKA: Marschera med mig för vetenskapen!

Varför skall vi lita på en samlad vetenskap som inte drar sig för att manipulera data och undandrar sig debatt med övriga kunniga forskare!? Climategate 2009; Manns hockeystick ; manipulerade temperaturkurvor inför Parismötet osv Klimatforskningens etik och moral kan ifrågasättas !

Varför skall vi lita på en samlad vetenskap som inte drar sig för att manipulera data och undandrar sig debatt med övriga kunniga forskare!? Climategate 2009; Manns hockeystick ; manipulerade temperaturkurvor inför Parismötet osv Klimatforskningens etik och moral kan ifrågasättas !

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *