Macchiarini-affären har lett till att förtroendet för medicinsk forskning minskat hos en tredjedel av de svenskar som känner till händelserna. Samtidigt har det generella förtroendet för forskare ökat – men försvagats. Det visar Vetenskap & Allmänhets årliga undersökning VA-barometern som presenteras i dag på Nobelmuseet.
En nyhet som fått stort genomslag i massmedia det senaste året är kirurgen Paolo Macchiarinis forskning och operationer på luftstrupar. 80 procent av de tillfrågade i VA-barometern känner till Macchiarini. Bland dessa uppger 35 procent att händelserna har påverkat deras förtroende för medicinsk forskning negativt. En tiondel menar att deras förtroende har försämrats även för forskning inom andra områden.
Ökat – men försvagat – förtroende
Det generella förtroendet för forskare har lite förvånande stigit jämfört med i fjol. Andelen med mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid lärosäten har ökat från 84 till 89 procent.
– Men det är färre som har ”mycket stort” och fler som har ”ganska stort” förtroende. Det ser vi som en försvagning av förtroendet, säger Maria Lindholm, chefsutredare Vetenskap & Allmänhet.
Nästan hälften av svenskarna anser att politiker tar för lite hänsyn till forskning i sina beslut.
– Det är framför allt klimat, hälso- och sjukvård och utbildning som nämns som exempel på områden där politiker inte tar tillräcklig hänsyn till forskningens resultat, säger Maria Lindholm.
Utbildning påverkar bilden av forskning
Svenskar är generellt intresserade av forskning. På en femgradig skala från 1 (inte alls intresserad) till 5 (mycket intresserad) svarar närmare hälften 4 eller 5.
De svarande har också fått ange vad de tänker på när olika forskningsområden nämns. 45 procent fick inte några associationer till humaniora – att jämföra med runt 20 procent för samhällsvetenskap och 10 procent för naturvetenskap. Enklast att associera till är medicin, som bara tre procent saknade uppfattning om.
– Inte oväntat påverkar utbildningsnivån vilken bild man har. Det är ungefär dubbelt så vanligt att svenskar med högskoleutbildning har en uppfattning om samhällsvetenskap och humaniora, jämfört med dem med enbart grundskoleutbildning, säger Maria Lindholm.
Direktsänt seminarium
VA-barometern presenteras idag kl. 8.30–9.30 vid ett seminarium på Nobelmuseet. Vid seminariet medverkar Göran Blomqvist, vd Riksbankens Jubileumsfond, Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare, Sigbritt Karlsson, rektor KTH, och Maria Lindholm, chefsutredare VA. Seminariets moderator är Cissi Askwall, generalsekreterare VA. Seminariet direktsänds via Facebook.
VA-barometern har genomförts varje år sedan 2002. Undersökningen görs genom cirka 1 000 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av den svenska befolkningen, 16–74 år, av undersökningsföretaget Exquiro. Frågorna som ställdes i intervjuerna finns att läsa här.
