En återkommande rubrik genom åren har varit krisen för den svenska skolan. Hur politiker, verksamma i skolan och forskare kan förbättra skolan utifrån en god vetenskaplig grund, diskuterades vid ett välbesökt dialogseminarium under Almedalsveckan 2016.
För utveckling krävs ny kunskap. Att de som arbetar i skolan måste vara med och formulera utmaningarna, och därmed vad forskningen kan bidra med, var arrangörerna av seminariet “Är skolan för vetenskaplig(t) grund?” eniga om när de bjöd in till dialog under tältduken på Joda Bars soliga innergård. På plats fanns både lärare och ledare från skolans värld, politiker och forskare, som diskuterade gemensamt runt borden.
Maria Lindholm, chefsutredare på Vetenskap & Allmänhet, inledde med att berätta om ett skolprojekt i Skåne som Vetenskap & Allmänhet drivit tillsammans med organisationen Forskningsnätet Skåne. Undersökningar hon refererade till, från projektet och från Riksdagens utbildningsutskott, visar att lärarnas möjligheter att använda ny forskning är beroende av hur de själva och skolledningen ser på lärarrollen och på vilket sätt de tar del av ny kunskap. Bristen på tid var det överlägset största hindret för att forskning ska tas tillvara av lärarna.
Problemlösning måste bygga på gedigen analys, dvs. på aktuell och relevant forskning, påpekade Eva Björck. Vetenskapsrådet, där hon är verksam som huvudsekreterare för utbildningsvetenskap, finansierar en stor del av svensk grundforskning inom området. För att skapa en skola på vetenskaplig grund krävs samverkan mellan olika aktörer – politiker, lärosäten och myndigheter, kommuner, förskola och skola. Samverkan sker utifrån olika uppgifter och olika roller i det utbildningsvetenskapliga systemet. Forskningens tre uppgifter är att söka ny kunskap, att pröva etablerade sanningar samt att lösa praktiska problem och främja innovation. Skolans vetenskapliga grund är beroende av alla tre – men den första, den grundläggande forskningen, är en förutsättning för de andra uppgifterna. Just därför är det av stor vikt att vi har ett bra ”ekosystem” med tydliga roller, som befrämjar och utvecklar skolans vetenskapliga grund, sa Eva Björck.
I början av 2016 inrättade regeringen det nya Skolforskningsinstitutet. Institutets uppdrag är att producera systematiska forskningsöversikter och finansiera praktiknära forskning, allt nära kopplat till undervisningspraktiken. Men det kan det knappast vara den enda bron mellan skolan och forskningen. ”Med tanke på våra hittills mycket små resurser så kanske vårt viktigaste bidrag är som signalvärde”, sa direktör Lena Adamson, som undrade hur det ska kunna ske någon stark skolutveckling om inte lärarutbildning, det som borde vara den viktigaste bron mellan forskning och skola, behandlas som andra professionsutbildningar. Hennes budskap till politikerna var: Finansiera ett nytt vetenskapsområde för lärar- och skolledarutbildningen med tillhörande forskarutbildning och forskningsresurser. Det skulle kunna leda till att professionens frågor styr utvecklingen, snarare än politiska beslut och massmediala dagsländor. Detta är ett krav som även SKL, Lärarförbundet och Sveriges skolledarförbund ställt sig bakom och fört fram inför regeringens kommande forskningsproposition.
Statssekreterare Helene Öberg, en av Utbildningsminister Gustav Fridolins närmaste medarbetare, sa att det kan behövas dialog kring fler steg för att knyta forskning och skola närmare varandra. Hon menade att forskning spelar en stor roll för att möta skolans utmaningar och att lärarnas brist på tid att ta till sig forskning, är bekymmersam. Betty Malmberg (M) och Thomas Strand (S) representerade de två största partierna i riksdagens utbildningsutskott. Betty underströk ledarskapets och digitaliseringens betydelse för skolans utveckling och Thomas pekade på att regeringen är på väg att införa en motsvarighet till vårdforskningens ALF-avtal i form av ULF-avtal (avtal om lärarutbildning och forskning) som ska reglera samverkan mellan lärarutbildning och skolor för att skapa mer praktiknära forskning och bättre verksamhetsförlagd utbildning.
Ingrid Carlgren, professor i pedagogik, var en av deltagarna som tog mikrofonen för att skicka ett budskap till de närvarande politikerna. Hon sa att de nu står inför ett vägval: att fortsätta med de senaste årtiondenas reformstyrning eller att skifta till en inifrånstyrd skola. Professorn i pedagogiskt arbete Annica Löfdahl Hultman menade att samarbetet mellan forskare och lärare kan bli bättre, men att det är viktigt att hålla isär de olika rollerna. Det är ingen enkel sak att göra kvalificerade tolkningar av forskningsresultat. Annica pekade på vikten av ett gemensamt språk och tydliga begrepp.
Två personer som både är verksamma i skolan och som själva forskat är universitetsadjunkten Anja Thorsten och rektorn Ylva Winter. De gav olika exempel på hur ett vetenskapligt förhållningssätt kan användas i skolan, t.ex. inom Learning Studies. Exemplen visade att det går att hitta sätt att använda den samlade kompetensen så att den kommer till mer nytta – så att skolan inte blir för vetenskapligt grund!
Slutsatser från projekten som nämndes:
SKOLA MÖTER VETENSKAP (Forskningsnätet Skåne/Vetenskap & Allmänhet 2012–2015)
Framgångsfaktorer för att öka elevernas förståelse för vetenskap och deras förmåga att använda vetenskapliga metoder var enligt projektet att:
- integrera aktiviteter med forskare i undervisningen och se till att de passar in i kursplanen
- förbereda eleverna inför aktiviteterna
- forskarna kan möta eleverna/lärarna på ett bra sätt
- aktiviteterna bygger på dialog snarare än föreläsningar
- samarbeten är långsiktiga och har uttalat stöd från skolledningen.
SKOLFORSK-projektet (regeringsuppdrag till Vetenskapsrådet 2015)
Några rekommendationer från 16 olika delprojekt som skapade ett kunskapsunderlag till det nybildade Skolforskningsinstitutet, var att:
- bevaka äktheten i översättningar, ursprungstolkningar och slutsatser från forskningen
- skapa nya former för sammanställning av kunskap, som bättre svarar mot svenska lärares och skolledares behov
- involvera lärare för att säkra resultatens praktiska relevans – och forskare för att säkra vetenskaplig relevans och kvalitet
- förvissa sig om att den forskning som presenteras inbjuder till öppen och kritisk dialog
- bygga upp långsiktiga nätverk kring olika frågeställningar för att utveckla kompetens kring kvalificerade tolkningar av forskningsresultat
- uppmärksamma den rikedom av studier som utförs av eller i samverkan med lärare på olika akademiska nivåer och inom skilda delar av skolorganisationen såväl nationellt, regionalt som lokalt
- undersöka hur lärare som genomför studier på forskarnivå ska få incitament för att sprida sin kunskap,
- utveckla vägar för att systematisera lärares forskning och tillgängliggöra de kunskapstillskott som denna typ av forskning genererar.
Videoinspelning:
Länkar:
- Skolans syn på vetenskap – en enkätundersökning (VA-rapport 2013:3)
- Skola möter vetenskap – ett projekt för att öka vetenskaplig förståelse och förmåga (VA-rapport 2015:4)
- Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan (2012/13: RFR10):
- Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat? (RIR 2013:16)
- SKOLFORSK – slutrapport med rekommendationer från ett forskarprojekt på Vetenskapsrådet 2015 för att samla kunskapsunderlag till det nybildade Skolforskningsinstitutet
- Debattartikel från Skolforskningsinstitutet m.fl.
- Learning Studies – forskarskola
- Learning Studies – exempel matematik
Arrangörerna:
Bildandet av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté (UVK) innebar 2001 en satsning på ett nytt och mångvetenskapligt forskningsområde till stöd för utvecklingen av utbildningsväsendet och lärarutbildningen. UVK stödjer idag forskning om bl.a. utbildningssystemets sociala, ekonomiska och politiska villkor, lärande, kunskapsbildning och kunskapsanvändning samt vägar till att öka mångfalden inom utbildning och undervisning. www.vr.se
Skolforskningsinstitutet är sedan 2016 en statlig myndighet som ska bidra till att de verksamma inom förskola, skola och vuxenutbildning ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Detta bl.a. genom att göra systematiska översikter av praktiknära forskning och göra dem tillgängliga för de verksamma i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. www.skolfi.se
Vetenskap & Allmänhet (VA) är en ideell förening vars ändamål är att främja öppenhet och dialog mellan forskare och det omgivande samhället. VA ser dialog som en grundbult i ett demokratiskt samhälle och en nödvändighet för att forskning ska leda till lösningar på de utmaningar som samhället står inför. Föreningen genomför studier och undersökningar, anordnar möten och aktiviteter, utvecklar och testar nya format för dialog. www.v-a.se
