Ett första försök att tillsammans med Johnér bildbyrå undersöka och utveckla generiska bilder av HumSam-forskning gjordes tillsammans med Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet under våren 2016.
Projektets ambition är att följa och få in det nya bildtänk som den ideella föreningen HumSamverkan har tagit fram. Här beskrivs hur den första pilotserien genrebilder av humanistisk forskning togs fram.
Analys:
I bild 1 illustrerar vi analytikern (C) i ett humanistiskt språklaboratorium (D) som mäter (B) muskelrörelserna från munnen när den formar tal (A)(delvis E). Utmaningarna är den icke så tydliga humanistiska analysmiljön, osäkerhet om vem som är analytikern och samhällsrelevansen/innovationens otydlighet.
I bild 2 är analytikern (C) och analysobjektet (A) tydligare och miljön delvis bättre men kanske inte tillräckligt tydligt humanistisk. Samhällsrelevansen/innovationen (E) är också otydlig.
Bild 3 visar tydligare innovationen/samhällsrelevansen (E) men inte analysobjektet (A).
Bild 4 har en tydlig analytiker, analysobjekt och analysmetod medan analysmiljön (D) är otydligt humanistisk och samhällsrelevansen/innovationen (E) oklar.
I bilderna 5-6 har vi försökt få till en humaniora-analysmiljö (D) i ett bibliotek och använt både nya och ”gamla analysverktyg”, medan själva analysobjektet och samhällsrelevansen/innovationen är lite otydlig.
Bild 7 visar en tydlig analysmetod (B) med viss otydlighet i vem som är analytiker, vad som är analysobjekt och en icke så typisk humanistisk analysmiljö (D).
För att förtydliga innovationen/samhällsrelevansen (E) och analysobjektet (A) i bild 8 sattes en laboratorierock på personen som analyseras för att t.ex. förbättra en vårdsituation.
Detta är vår pilotfotografering för att utveckla nya generiska bilder av forskare och forskning. Arbetet fortsätter och projektet samarbetar gärna med forskningsaktörer och andra behovsägare som söker icke-stereotypa bilder av forskning och forskare.
Var med och utveckla en mer realistisk och vidare syn på vad forskning är!
Läs mer här.
Tack till Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet och Stockholms universitetsbibliotek.
