Kontakta medier oftare, var beredd på frågan vad din forskning leder till och ha förståelse för att journalisten är pressad. Det var några av journalisternas råd till de forskare som samlats till medieseminarium på Linköpings universitet den 26 april 2016.
Ulrica Larshamre är gruppchef för vetenskap och hälsa på SVT Nyheter. Hon berättar att för att kunna göra forskning till en nyhet måste forskningen vara relevant, begriplig och oväntad. Hon har med sig en önskelista till det 70-tal forskare som har samlats för att diskutera hur forskning blir nyheter och hur journalister arbetar.
- Var tillgänglig
- Våga bedöma och tycka
- Säg ja till att vara med i tv
- Tänk igenom ditt viktigaste budskap före intervjun
- Undvik forskningstermer
- Var beredd på frågan ”vad leder dina resultat till”
”Hör av er oftare och ha förståelse för medias tuffa villkor”
När Susanna Baltscheffsky, chefredaktör, och kollegorna på Ny Teknik kontaktar forskare är det ofta för att de vill ha en kommentar kring något eller hjälp att förklara svåra saker. Hon menar att forskare inte ska vara rädda för att kommentera aktuella händelser. Hon önskar också att forskare oftare hör av sig till redaktionen med tips, något som alla journalister på seminariet efterlyser.
Susanna Baltscheffsky för också in frågan om medias granskande roll.
– Medias uppgift är inte bara att rapportera om forskningsresultat, utan även att ställa de kritiska frågorna kring ett forskningsprojekt när det behövs, säger hon.
Johan Sievers, reporter Östgöta Correspondenten, börjar med att klargöra villkoren media lever under. Få personer gör mycket och det ska gå snabbt. För journalisten gäller det kanske att få ut nyheten den dagen, medan forskaren kanske är van vid att saker kan få ta längre tid och här kolliderar två verkligheter. Men, trots tidsbrist är det viktigaste att artikeln är korrekt. Johan Sievers låter alltid forskaren faktagranska texten.
Han påpekar också att det är viktigt att forskare ställer upp även i lokalmedia. Att linköpingsborna ges möjlighet att läsa om forskningen som bedrivs vid universitetet i deras stad minskar avståndet till forskningen, menar han.
Möt media – men värna patienterna
Några av Linköpings universitets forskare berättar också om sina erfarenheter av att medverka i media. Per Jensen, professor i etologi, presenterar fyra förslag på hur man som forskare kan nå igenom i mediebruset:
- Fokusera på oväntade resultat, det som utmanar etablerade tankar hos allmänheten
- Förenkla (och överdriv)
- Med en “sexig” art eller ett “sexigt” resultat. Hästar, hundar och apor har bättre genomslag i media än höns och grisar.
- Publicera i high-impact tidskrifter som exempelvis Science, Nature och Pnas.
Per Jensen vågar sig också på att sia om vad Östgöta Correspondenten och de stora dagstidningarna kommer att skriva om det kommande året: De fyra gener som påverkar hundars sociala kontakt med människor och som är inblandade i autism och andra psykiska störningar hos människor. Huruvida hans prognos slår in får tiden utvisa.
Gunilla Sydsjö, professor i psykosocial obstetrik och gynekologi, har figurerat i medierna bland annat vad gäller frågor kring spermadonation och donatorbarn. Hennes uppmaning till andra forskare är att bjuda på sig själv i förhållande till media – men att alltid sätta patienterna i främsta rummet.
– Exponera inte patienter och tänk på att rapportering i media kan påverka frivilligas deltagande i studier, säger hon.
Björn-Ola Linnér, professor inom miljöförändring, är en av de forskare som Susanna Baltscheffsky efterlyser fler av. En forskare som kommenterar och förklarar svåra saker; i media har han ofta fått fungera som expertkommentator kring klimatarbete.
Björn-Ola menar att det svåra i kontakt med medier kan vara att nyansera. När det gäller miljöfrågor kan det bli lite för dramatiskt i vissa fall. Björn-Ola uppmanar också sina forskarkollegor att tänka efter i vilken roll de uttalar sig.
– Är man forskare eller framstår man som halvpolitiker?, säger han.
Sammanfattningsvis dominerades seminariet av de båda sidornas vilja att förstå de andras villkor och att få till stånd mer samarbete. Forskarnas samlade uppmaning till sina forskarkollegor var att inte vara rädd för att ställa upp i media. Flera påpekade att det är roligt och att man lär sig att formulera sin forskning i andra termer, en kunskap som för vissa av forskarna kommit till nytta i forskningssammanhang när man skriver populärvetenskapliga sammanfattningar.
Seminariet var det nionde i en serie arrangerad av Vetenskap & Allmänhet och forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova, i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. Syftet är att ge forskare inblick i journalisternas vardag och inspirera dem att delta i det offentliga samtalet.
Det gäller att journalisten har lite kunskap också o ej enbart ska få läsare på populistiska nyheter
Det gäller att journalisten har lite kunskap också o ej enbart ska få läsare på populistiska nyheter