Den omfattande medierapporteringen om forskaren Macchiarini har slagit igenom hos den svenska allmänheten, men förtroendet för forskare är fortfarande högt. Det visar en ny mätning av föreningen Vetenskap & Allmänhet.
Vetenskap & Allmänhet, VA, har studerat attityderna till forskning och forskare hos den svenska allmänheten varje år sedan 2002. Undersökningarna visar på ett högt förtroende, både för den forskning som bedrivs och för yrkesgruppen forskare. Vid den senaste ordinarie mätningen, utförd av Exquiro Market Research, i månadsskiftet september–oktober 2015, hade 84 procent mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor.
För att undersöka om förtroendet påverkats av uppmärksamheten kring den fuskmisstänkta forskaren och kirurgen Paolo Macchiarini gavs TNS Sifo i uppdrag att göra en extra opinionsmätning den sista veckan i februari.
Var fjärde mer negativ – men fortsatt högt förtroende
I den nya mätningen svarade 86 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Dock hade andelen som hade ”mycket stort” förtroende minskat något och andelen med ”ganska stort” förtroende ökat något, jämfört med tidigare.
Var fjärde svarande angav att de fått en mer negativ inställning till forskare och forskning till följd av något de sett eller hört i media den senaste månaden. När frågan ställdes hösten 2014 (den ställdes ej 2015) gav enbart sju procent samma svar. Både då och nu hade en hel del också antingen uppfattat nyheter som påverkat dem positivt, eller tagit del av nyheter som påverkat i båda riktningarna.
Medias rapportering påverkade förtroendet
Sammantaget ansåg sig knappt hälften ha påverkats av medias rapportering. Dessa fick följdfrågan vad i rapporteringen som hade påverkat dem. 373 svar lämnades, varav 271 kan kopplas direkt till händelserna kring Macchiarini.
Att det övergripande förtroendet för forskare inte sjunkit mer kan, paradoxalt nog, förklaras med just den omfattande rapporteringen, menar Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare för Vetenskap & Allmänhet.
– Att felande forskare upptäcks och att felen leder till påföljder ger viktiga signaler om att systemet i sin helhet fungerar. Här har massmedia en avgörande roll – som förmedlare, granskare och forum för debatt, säger Cissi Billgren Askwall.
Läs även VAs debattartikel i Svenska Dagbladet
Fakta om undersökningar av attityder till forskning
Vetenskap & Allmänhet, VA, undersöker den svenska allmänhetens attityder till forskning och forskare varje år. Det sker dels inom forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället, dels genom den årliga VA-barometern som genomförs med hjälp av Exquiro Market Research. En extra mätning av förtroendet för forskare genomfördes den 22–25 februari av TNS Sifo. Ett riksrepresentativt slumpmässigt urval om 1 000 personer i den svenska allmänheten, 15 år och äldre, tillfrågades genom telefonintervjuer. De ordinarie mätningarna görs med samma undersökningsmetod och med ett riksrepresentativt urval om 1 000 personer 16–74 år.
