Var kort och koncis, ta själv kontakt med media och jobba på att skapa goda relationer med journalister. Det var några av råden som riktades till forskarna som deltog i medieseminariet vid Stockholms universitet den 1 december 2015.
Arrangörer var forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA i samarbete med Stockholms universitet och Vetenskap & Allmänhet. Detta var det sjunde medieseminariet som anordnades, i syfte att skapa ökad förståelse och dialog mellan forskare och journalister.
− Det är inte alltid samma person som gör forskningen som för ut den i samhället. Kommunikationen mellan dessa aktörer är därför otroligt viktig, inledde Astrid Söderbergh Widding, rektor för Stockholms universitet.
Anna Maria Fleetwood, rådgivare externa relationer vid Vetenskapsrådet, berättade att forskningskommunikation och vetenskapsjournalistik är viktigt för forskningsråden, som vill uppmuntra forskare att dela med sig av sina kunskaper. Hon citerade Anne Glover, tidigare vetenskaplig rådgivare till EU-kommissionens ordförande, i en uppmaning till de närvarande forskarna:
– Speak up, stand up and gang up för att nå ut med ert budskap!
Våga skriva om oväntade saker
Patrik Hadenius är chefredaktör för ett antal populärvetenskapliga tidskrifter, häribland Forskning & framsteg (FoF) och Språktidningen. Han betonade vikten av att skriva allmänbildande och forskningsbaserat, att sätta läsaren i centrum och att våga överraska.
– Våra läsare efterfrågar artiklar om medicin, teknik och historia, men det visar sig att många uppskattar otippade ämnen när de väl läser dem. Så det gäller att våga skriva om oväntade saker och att överraska.
Forskare är inblandade i mycket av FoFs arbete; de ger tips och råd, de skriver själva och blir även intervjuade av vetenskapsjournalister. Patrik Hadenius uppmuntrade åhörarna till att skriva mer populärvetenskapligt och att gärna ta kontakt med FoF för att bolla idéer om framtida artiklar.
Ömsesidigt intresse att lyfta fram forskningen
Lars Eisjö, redaktör för SVTs nyhetsprogram Aktuellt med över 600 000 tittare varje kväll, berättade att vetenskapsnyheter uppskattas av tv-publiken. Det finns därför ett ömsesidigt intresse av att lyfta fram forskningen, men kraven är höga för att komma med i sändning.
– En vetenskapsnyhet måste beröra många, samtidigt som den ska vara okänd för de flesta. Tittaren måste kunna relatera till nyheten, den ska vara lätt att förstå och får inte innehålla för mycket detaljer.
Han uppmanade forskarna att själva ta kontakt och försöka skapa goda relationer med media. Det underlättar journalisternas arbete, då det oftast är bråttom att hitta forskare som kan kommentera en nyhet eller medverka i sändning.
– Det är som att försöka hitta en myra i en myrstack. Allting ser likadant ut när vi är ute och letar, så det underlättar om vi känner till forskarna på förhand.
Han poängterade att forskare inte ska se media som en fiende, utan att det finns ett ömsesidigt intresse av att presentera forskaren på bästa sätt.
– Vi är på samma sida i det här och vi vill dra ut det bästa från dig.
Personliga meddelanden till redaktionen kan öka chansen att de plockar upp nyheten. Aktuellt får en stor mängd pressmeddelanden varje dag och det gäller att sticka ut från mängden.
Lars Eisjö delade även med sig av några goda råd till forskare som deltar i TV-sändning:
– Det ska gå snabbt och det ska vara korta och koncisa svar. Se därför till att ha tänkt över framförandet i förväg.
Sök aktivt upp media
Christina Garsten är professor i socialantropologi vid Stockholms universitet. Hon berättade om problematiken hon själv upplevt under möten med media.
– Som forskare vill man lyfta fram innehållet och de komplexa sambanden, medan media fokuserar på budskap och nyhetsvärde.
Media kan fungera som en bra kanal för forskare att föra fram sitt budskap, menade Christina Garsten, men nyckeln ligger i att forskaren själv initierar kontakten. Det ger en chans att styra upplägget som man vill och få fram den akademiska logiken.
– Man ska inte vara rädd för att mista integriteten som forskare i kontakt med media. För den som är proaktiv kan kontakten med media snarare stärka integriteten, avslutade hon.
Var kort och koncis
Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet, berättade att han själv sällan sökt upp media för att kommunicera sin forskning. Han har förlitat sig på pressmeddelanden och blir allt som oftast kontaktad av nyhetsredaktioner ändå.
Under sin tid som forskare har han genomgått en medieutbildning och han framhöll att den ofta kommit till användning i mötet med journalister. Han betonade också vikten av att vara försiktig med uttalanden om frågor som inte rör ens eget forskningsområde.
– Kan du själv inte svara så är det bra att snabbt bolla vidare frågan till en kollega.
Martin Jakobsson vet av egen erfarenhet hur snabbt nyheter kan eskalera i kvällspressen. Han nämner historien med den mystiska cirkeln i Östersjön som nådde oanade proportioner, både i Sverige och utomlands. Av detta har han också lärt sig några saker:
– Håll dig till korta och koncisa uttalanden. Är du osäker, be att få se materialet flera gånger. Ge inte kommentarer om du är osäker och håll dig inom ditt kunskapsområde. Låt dig inte lockas av frågor som är ställda för att kunna feltolkas.
Medieträning redan under doktorandtiden
Tina Sundelin är fil. Dr. i psykologi vid Stockholms universitet och forskar om sociala och kognitiva effekter av för lite sömn. Hennes forskning har väckt stor medial uppmärksamhet och hon har upplevt att det ställs stora krav på forskare i media.
– Vi förväntas vara lärare, författare, statistiker, designer och mediepersonligheter utan någon träning. Forskare borde få en medieutbildning redan under doktorandperioden, för man vet aldrig när man hamnar i hetluften.
Hon delade också med sig av några goda råd som hon själv haft nytta av i mötet med media.
– Be om att få läsa texten innan den publiceras, så undviker du felciteringar och faktafel. Låt inte journalister locka dig till att säga mer än vad du tänkt och be om frågorna i förväg så att du kan förbereda dig.
Det finns även mer otraditionella sätt att kommunicera sin forskning på, konstaterade Tina Sundelin, som själv vunnit tävlingen ”dansa din avhandling” där deltagare genom dans förmedlar sin forskning. Hon menade att det finns ett värde i att kommunicera på ett lättförståeligt sätt så att alla kan ta del av det.
– Det är viktigt att prata med media för att kommunicera ut sin forskning. En professor sa en gång till mig att forskare måste prata med media; annars kommer någon annan att ta vår plats och då riskerar vi att det blir fel.
Kontakter, kommunikation och kunskap
Kontakter mellan forskare och journalister kan ibland behöva lite hjälp på traven. Därför finns kommunikatörer på lärosätena i landet.
Linda Carlsson, kommunikationschef på Stockholms universitet, beskrev hur kommunikatörer kan hjälpa till med kontakter, kommunikation och kunskap.
– Vi är ett stöd för forskaren i dialogen med media, så våga kontakta oss och be om hjälp.
Kommunikatörer kan hjälpa till att göra research och planera inför pressutskick. De erbjuder ofta även medieträning för forskare, vilket är ett bra sätt att öva tillsammans med kollegor och träna under avspända former.
– Om du inte tycker om kommunikation så behöver du träna på det! Be en kollega intervjua dig och öva på att formulera dig. Det är roligt att kunna berätta om sin forskning på ett enkelt sätt.
Förmedla dina resultat på flera sätt
I ett avslutande samtal mellan de medverkande och övriga deltagare underströk Patrik Hadenius vikten av att planera inför pressläpp och att ta hjälp av kommunikatörer. Att nyhetsredaktioner vill vara ensamma om nyheten betyder inte att forskare enbart ska vända sig till ett ställe och förmedla sina resultat på ett sätt.
– Använd dig av olika kanaler för att föra fram ditt budskap, som debattartiklar, populärvetenskapliga artiklar och Vetenskapsradion.
Det är mycket som ska hinnas med under en forskarutbildning och det är ofta knappt om tid. Hur får man då forskare att prioritera medieträning? undrade någon. Genom att skräddarsy medieträningen till den forskning som forskaren bedriver kan det bli mer intressant att delta, ansåg Christina Garsten.
– Fokusera på medieträningen tidigt för alla doktorander. Ge tydlig information om medieträningskurser och se till att det ingår i alla forskarutbildningar, anmodade Tina Sundelin.
Martin Jakobsson önskade också mer medieträning, men tyckte att man måste ta hänsyn till att alla forskare inte vill vara mediala.
– Alla forskare vill inte synas i media och det måste vi acceptera. Vi är så många forskare ändå.
Tänk först och skriv sen
Samtalet avslutades med att de medverkande fick ge sina bästa råd till forskare inför möten med media.
Lars Eisjö: Se inte journalisten som en fiende, utan som någon som kan hjälpa till att publicera det ni kommit fram till.
Patrik Hadenius: Tänk först och skriv sen! Låt det ta lite tid och tänk efter innan du svarar, speciellt om du är ovan.
Martin Jakobsson: Behandla journalisten med respekt och som en partner, och svara enbart på frågor som rör ditt forskningsområde.
Tina Sundelin: Var så tydlig som möjligt och tänk igenom vad som skulle kunna missuppfattas och förtydliga detta.
Christina Garsten: Håll dig inom din kunskapssfär och bolla vidare frågan till andra kollegor om du inte är bekväm med att svara.
/Sara Gyllstedt
