Referat
En forskningskommunikationsaktivitet bör vara engagerande och locka till dialog och nyfikenhet att få veta mer. I workshopen utgick vi från erfarenheterna från tio års ForskarFredag-evenemang och utforskade tillsammans vilka inslag som formar en lyckad forskningskommunikationsaktivitet.
Lotta Tomasson och Anders Sahlman från Vetenskap & Allmänhet inledede workshopen med att dela in deltagarna i fem grupper. Sedan diskuterades ”Vad är målet med forskningskommunikation?”
Utvärdering av aktiviteter
För att aktiviteter ska kunna utvecklas och förbättras är uppföljning och utvärdering viktigt. Uppföljning svarar på frågan ”Hur gick det?” och är främst datainsamling. Uppföljning utförs internt i organisationen. Utvärderingen svarar på frågan ”Varför gick det som det gick?” Analysen ska helst göras av en utomstående person.
Projektlogiksmodellen
Anders Sahlman gick igenom projektlogiksmodellen som används för att utvärdera projekt, till exempel ForskarFredag. Om metoden används redan i utformningen av ett projektet underlättas utvärderingen.
Gruppernas kategoriserade sedan de olika målen med forskningskommunikation enligt projektlogiksmodellen:
Diskussion fördes kring hur vi kan mäta konkret om vi uppnår våra mål. Vi kan mäta de direkta målen (Output): hur många besökare som kommer, vad skattepengarna går till, hur många människor vi har nått med aktiviteterna och hur många forskare som har tränats i forskningskommunikation. Men hur mäter vi de indirekta och långsiktiga målen? Kan man mäta om forskare har blivit bättre i att kommunicera sin forskning, om fler har blivit intresserade av högre utbildning, om vi har gjort samhället bättre?
Viktigt att tänka på: Vilken målgrupp riktar ni er mot, och vilka mål har ni för de målgrupperna? Vad ska skolelever/lärare/barnfamiljerna tänka och känna när de deltar i aktiviteten?
Erfarenheter från Vetenskapsfestivalen i Göteborg
Jennie Turner, programansvarig på Internationella Vetenskapsfestivalen i Göteborg, berättar om sina erfarenheter.
Vetenskapsfestivalen är Sveriges största populärvetenskapliga arrangemang och har funnits i 20 år. Festivalen har nästan 25 000 skolbokningar varje år. Målgruppen är skolan, allmänheten och branschen. Vetenskapsfestivalen är knuten till ett vetenskapligt råd som bland annat diskuterar teman och hittar vinklingar som gör att alla besökare känner att de nås. Uppgiften är att ta ut forskningen till allmänheten, dyka upp på platser där man inte förväntar sig. Skapa positiva attityder. Förhoppningsvis leder det till att öppna dörrar och inspirera till högre utbildning. Vetenskapsfestivalen arbetar med ledorden kreativitet, trovärdighet och tillgänglighet och bjuder in internationella gästforskare.
Oväntade platser når nya besökare
Platsen är viktig för att evenemanget ska bli lyckat. Vetenskapsfestivalen finns där man vet att det rör sig många människor, oväntade, mysiga, spännande platser. Form och innehåll utvecklas hela tiden. Ett exempel är vetenskapsrouletten i Lisebergs pariserhjul där målgruppen är allmänheten. Forskare från skilda discipliner och som forskare inom helt olika ämnen placeras ut i varsin gondol. När besökarna kliver på vet de inte vilken forskare de kommer att få träffa. De får 20 minuters samtal med en forskare och upptäcker någonting nytt.
– Deltagarna hittar något nytt, istället för att söka sig till något man redan känner till och är intresserad av. ”In som ett frågetecken, ut som ett utropstecken”. Det är viktigt med de oväntade platserna, så att man når dem som inte visste hur spännande de tycker att detta är. Vi ser att vi når andra än när vi till exempel ordnar föredrag.
Ett annat exempel är när 1 200 skolbarn hjälptes åt att bygga ”Världens högsta fraktalpyramid” i Göteborgs hamn som blev hög som ett sjuvåningshus. Pyramiden skapade feststämning i hamnen och väckte uppmärksamhet medialt. Evenemanget var också utgångpunkt för samtal kring matematik, samarbete, kunskap om hållfasthet och design. Att ha evenemang utomhus innebär alltid en risk.
– Men vi var inte helt säkra på att pyramiden skulle kunna resas, vi hade tur att det var i princip vindstilla.
Utgå från aktuella frågor
Vetenskapsfestivalen vill vara aktuell och följa vad som diskuteras i samhället, även i populärkulturen. 2015 var temat ”Liv och död”. Populärt med skräck och ebolan var högaktuell. Skolbarn fick ledtrådar till lösningen till en fiktiv epidemi. Zombies på gatorna.
– Det är viktigt att arbeta med aktuella frågor där det redan finns ett intresse och en fascination i samhället.
Några exempel på populära teman och trender är globalisering, migration, individualisering, digitalisering, acceleration och åldrande. Tema 2016 är ”Unika men lika”. Makerkulturen är en kultur som har växt fram underifrån. Teknik, design m.m. möts och skapar saker man kan ha användning för. 2015 hade vetenskapsfestivalen ett 500 kvm stort makerspace-tält i Bältesspännarparken.
Misstag att lära av
– Man måste våga för att vinna. Ibland går det åt pipan, ibland blir det succé. Var inte rädd för att testa. Men en snabb väg att misslyckas är om kommunikationen uteblir. Det spelar ingen roll hur mycket arbete ni lägger på aktiviteten om ingen vet om att det händer.
Att ta bort den tryckta programtidningen och bara fokusera på digitala kanaler var ett misstag – även unga vill gärna ha en tidning att bläddra i. Förklara på ett sätt som folk förstår, även på plats på aktiviteten. En bra idé räcker inte – allt måste styras upp med järnhand. Innan, under och efter – uppföljning.
Vetenskapsfestivalen har uppföljning med en besökarundersökning med en sjugradig skala.
Några kriterier för lyckade aktiviteter:
- Plats – att vara på platser där de man vill nå redan är.
- Innehåll – trovärdigt, nära människan, inte för abstrakt.
- Berör – välj ämnen som engagerar och berör.
- Tvärvetenskapligt – allt hänger ihop.
- Form – samtal, dialog. Workshops, film, teater väcker intresse och öppna dörrar.
- Kommunikation, marknadsföring – måste planeras hela vägen.
- Samverkan – en nyckel för att inte behöva göra allting själv.
- Målgrupp – vilka vill vi nå?
- Aktuellt – aktuella frågor som det pratas mycket om. Vad brinner människor för?
- Omvärldsbevakning
Grupperna fick sedan i uppgift att designa nya aktiviteter. Nedan gruppernas förslag:
Sänka en ubåt i Vättern
Målgrupp: Elever 13-18 år och deras lärare, på skoltid.
Uppgift: Sänka en ubåt i Vättern. Kring detta kan man bland samtala kring bland annat historia och miljöpåverkan och den aktuella diskussionen om gruvnäringen. Det långsiktiga målet är att skapa intresse för en forskarkarriär. Framgångsfaktorer: Att eleverna är med och känner att de skapar något påtagligt.
Teater för pigga pensionärer
Målgrupp: Pigga pensionärer.
Platsen: Teatern.
Skapa en specialföreställning som på ett humoristiskt sätt tar upp frågor kring hälsa, vård och omsorg, teknik och tekniska hjälpmedel. Aktiviteten ska innehålla interaktivitet före, under och efter föreställningen. Deltagarna kan skicka in frågor i förhand, föreställningen ska vara interaktiv och efteråt bjuds det på mingel. På detta sätt sprider vi forskning som berör. Impactmålet är att deltagarna ska förstå nyttan av forskning och att forskning berör dem.
Grillfest i Gottsunda
Målgrupp: Personer med utländsk bakgrund.
Plats: Gottsunda.
Att en varm septemberkväll ordna grillfest i bostadsområdet och bjuda på hamburgare, pannkakor och – grillade insekter. Samtidigt samtalar vi om framtidens mat, att odla insekter för att äta i framtiden, GMO-vete m.m. Bjuda in en känd person som visar hur man äter grillade insekter.
Skollabb för femteklassare
Arrangera ett skollaboratorium för femteklassare med lärare. Besökarna får labba, luncha i matsalen och gå en rundtur i anläggningen. Man kan bland annat ta upp frågor om ljus- och ljudvågor. Målet är att ge barnen en positiv inställning till utbildning och forskning. Långsiktigt mål: Säkra återväxten.
Placera ut forskare på oväntade platser
Målgrupp: Allmänhet
Plats: Placera forskare på lite oväntade platser som lokaltrafiken, buss och tåg. Överrumpla resenärerna. En hiss fungerar också bra. Långsiktigt mål: Väcka nyfikenhet och öka kunskapen kring forskning.
Workshopen avslutades med att Lotta Tomasson, nationell samordnare för ForskarFredag berättar om erfarenheter från tio år med ForskarFredag. Läs mer HÄR.
