Under ForskarFredag den 27 september erbjöds hundratals aktiviteter på ett 30-tal orter i Sverige. Medias bevakning var också större än någonsin tidigare när runt 37 000 svenskar var med och firade Europas största vetenskapsfest!
På kulturhuset Fregatten och science centret Molekylverkstan i Stenungsund kunde man gå på tipspromenad och se vetenskapsfilm. Forskare från orten och från AstraZeneca berättade för en ung publik hur det är att forska, vad en forskare gör och vilken utbildning som behövs. Identifikationsfaktorn var stor eftersom forskarna var relativt unga och representerade den lokala arbetsmarknaden och industrin.
Vetenskapsfest i hela Europa
ForskarFredag är en del av EU-kommissionens initiativ Researchers’ Night. Det europeiska perspektivet var tydligt när EU-parlamentarikern Isabella Löwin (MP) vid en sopplunch berättade om EUs fiskepolitik. Hon menade att man inte ska kompromissa med forskarnas rekommendationer när det gäller fångstkvoter. Tillsammans med en fantastisk trollkarl erbjöds Stenungsundsborna en engagerande mix av aktiviteter under dagen.
Även i Skövde använde man sig av magins fascination i ”Teknik eller trolleri?” som Balthazar Science Center höll i. Detta var en av många delar i en ”Science fair” där besökarna kunde prata med forskare liksom se och själva prova på forskning inom medicin, teknik, kommunikation med mera.
Forskningsstationer för barn var ett genomgående koncept över landet. I Lidköping fick barnen forskningsuppgifter att lösa tillsammans med forskare. Barnen fick upptäcka att det är skillnad på ”riktig” forskning och att hämta fakta ur böcker eller på på nätet. De fick också se att alla forskare inte springer omkring i vit rock (vilket vissa efterfrågade).
Elever hjälper forskare kartlägga hösten
Att prova på riktig forskning erbjuder ForskarFredag också genom årligt återkommande nationella massexperiment. I år medverkar rekordmånga skolor och lärare; uppåt 15 000 elever hjälper klimatforskare genom att samla in data till Höstförsöket.
– Det känns kul att kunna få in lite riktig forskning i undervisningen utan att det behöver vara svårt eller krångligt, säger Annette Alvå, som deltar med sin klass i Höstförsöket, till lokaltidningen i Halmstad.
– Det är otroligt spännande att ha skolelever från Kiruna till Trelleborg som hjälper till i vår forskning. Förutom att de går ut och observerar höstfärgerna på träden samlar många även in aspblad, torkar dem och skickar till oss, berättar Stefan Jansson vid Umeå Plant Science Centre, en av forskarna bakom Höstförsöket.
– Jag får varje dag en bunt med kuvert. Vi ska använda bladen för genetiska analyser. Det kommer att bidra till att förstå vilka gener som gör att olika aspar skiljer sig i när de får sina höstfärger, säger Stefan Jansson.
I Umeå var det full rulle på Umevatoriet den 27 september då familjer kom dit för att prata med forskare och se på fysik- och kemishower. I Skellefteå var det mycket fokus på teknik. Under Forskarfredag fanns bland annat möjlighet att premiärtesta, bygga och programmera sin egen robot med det nya legot Mindstorms.
Låna en forskare
Många arrangörer av ForskarFredag erbjöd skolor att ”låna”en forskare. VA följde med forskaren i kulturgeografi Anders Trumberg till Risbergska skolan i Örebro. Han har undersökt hur elevers val av skola har påverkat den etniska och socioekonomiska segregationen bland Örebros grundskolor. Anders medverkade i en samhällskunskapslektion med gymnasietreor och det märktes att eleverna var intresserade av ämnet. Det var knäpptyst i klassen under Anders dragning – vilket inte annars alltid är fallet, enligt deras lärare.
– Vi anmälde oss till det här redan i somras, berättar Mikael Friman.
Syftet med ForskarFredag är att visa att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb. Forskaren Anders inledde med en allmän beskrivning av forskaryrket genom att ge ett recept på hur man ”bakar”en forskare. Ingrediens för ingrediens gicks igenom: 3 dl nyfikenhet, 2 dl påhittighet… Det blev bra diskussioner och eleverna förstod att forskarens jobb i det här fallet inte var att komma med lösningar på problem utan att beskriva dem.
Forskning har betydelse i allas vardag
Även om barn och unga är en särskilt viktig målgrupp för ForskarFredag är dagen till för alla. I Stockholm arrangerade GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, aktiviteter runt forskning om styrketräning, demens, stillasittande och idrottshjältar. Målgruppen var i första hand de äldre. De provade på yoga, att dansa och klättra och deltog i rundabordssamtal. Att fika och ställa frågor till ”Fråga Lund”-panelen var en uppskattad del av arrangemanget.
ForskarFredag och andra vetenskapsfestivaler visar när och hur forskning kommer till användning. Som Sigbritt Karlsson, rektor vid Högskolan i Skövde, skrev i sin blogg: ”Så var årets ForskarFredag avslutad. Högskolan öppnades för allmänheten och intresserade skolbarn, ungdomar och äldre vimlade runt […] Arrangemang som öppnar upp forskningsvärlden för alla är så bra. Det gör att en allmänhet får förståelse för forskarens vardag och hur forskning kommer till nytta, på kort eller lång sikt.”
Men det är också viktigt för forskarna att lyssna och ta del av människors frågor och funderingar. I Jönköping mötte ett fyrtiotal av Landstingets forskare allmänheten vid flera välbesökta aktiviteter i på länets sjukhus.
– Det är roligt att så många forskare är intresserade av att vara med. Min känsla är att de tycker mötet med allmänheten är viktigt för dem, berättar en glad Ulla Hansson Green, informatör på Futurum – för hälsa och vård vid Landstinget i Jönköpings län.
