Vid konferensen Högskola och Samhälle i Samverkan höll VA ett seminarium om hur media fungerar. Jonas Stier, professor vid Mälardalens högskola och nyhetschef Lena Michanek från Eskilstuna-Kuriren berättade om sina erfarenheter.
Se seminariet som videofilm sist i artikeln.
– Forskningen måste beskrivas så att folk begriper och du måste vara ödmjuk. Vi och media arbetar med olika logiker, sade Jonas Stier, som har stor erfarenhet av media.
Seminariet Så funkar media den 16 maj var en av många parallella sessioner vid HSS-konferensen, dit drygt 300 personer från utbildningsområdet och många andra samhällssektorer sökt sig. Samtalsledare var VAs generalsekreterare Cissi Askwall och undertecknad som är journalist och kommunikatör bidrog med erfarenheter från mångårigt arbete som högskoleinformatör.
Man kan ju fråga sig varför forskare ska kommunicera med media, men det är egentligen en självklarhet, eftersom dialog med det omgivande samhället ingår i samverkansuppgiften, som en del av högskolans uppdrag.
– Som kommunikatör kan man arbeta med så kallad medieträning. Den går ut på att få forskarna att skriva och tala begripligt och kortfattat, så att budskapet är lätt för medierna att fånga upp och smidigt att förmedla. Formerna för kommunikationen kan variera; det kan ibland vara lämpligt att skriva en debattartikel, ett blogginlägg eller ett pressmeddelande. Ofta finns det stöd att få från högskolans kommunikationsavdelning, till exempel när det är lämpligt att gå ut med ett pressmeddelande, berättade jag vid seminariet.
I dag kan hela världen nås direkt, inte minst genom verktyg som MyNewsdesk där det via gratisservrar är möjligt att förmedla information som intresserade journalister prenumererar på.
När man skriver om forskningsresultat bör det vara något som förvånar, som berör många, gärna har en lokal vinkel och/eller på något annat sätt sticker ut från det förväntade. Ibland kan det räcka att man disputerat, åtminstone om man kommer från en liten ort, för att bli intervjuad och få berätta om sin forskning.
Tänka efter före
Jonas Stier som är professor i sociologi fick år 2012 i uppdrag av Svenska Gymnastikförbundet att utreda tillståndet inom elitgymnastiken i Sverige. När rapporten Blod Svett och Tårar (utmärkt titel på en rapport om man vill nå ut!) släpptes blev den föremål för stor uppmärksamhet i media. Många ville rapportera om missförhållanden som alltför tuffa tränare och hårda matrestriktioner för unga elitsatsande gymnaster.
– Bekymret var att när rapporten släpptes lyftes enskilda citat fram på ett sätt som skymde helheten. Det kan bli så när en rapport får stå för sig själv utan inramning. sade Jonas Stier.
När vi diskuterade medierapporteringen kring rapporten vid seminariet instämde han i att förbundet kunde ha tjänat på att hålla en presskonferens där man tecknat bakgrunden och lyft fram det som var viktigast i rapporten. Så var det också tänkt men planerna ändrades i ett sent skede.
– Det gäller nog att tänka efter före, säger Jonas Stier i dag.
Jonas Stier anser trots allt att det är tillämpad forskning att vara med i media och föra ut sina resultat. Sammantaget tycker han att journalisterna behandlade honom och hans rapport väl.
– Du måste som forskare själv också vara ödmjuk och inse att vi och media arbetar med olika logiker; vi måste mötas på halva vägen.
Överhuvudtaget är det bra att tänka i termer av kommunikationsplanering, att man lägger upp en strategi för när man ska gå ut med något och hur det ska gå till, bestämmer vem som ska svara på frågor, samt ser till att den är tillgänglig för media som ju ofta har kort om tid.
Tiden knapp inom media
Lena Michanek, nyhetschef vid Eskilstuna-Kuriren, berättade om hur hon som nyhetschef värderar tips och händelser och tecknade bakgrunden till det som kan kallas medielogik. Hon sade att om någon människa är berörd, något allvarligt hänt, det finns ett problem men också om någon inte gjort sitt jobb, då kan det bli en nyhet.
– Men det kanske inte alltid är de nyheter vi tror, som får toppnoteringarna, sade hon och gav ett exempel: En man som fått en istapp i huvudet, som dessutom fallit från ett sjukhustak, resulterade i en artikel som lästes av extremt många.
– I dag är vi online hela tiden, så det gäller att vara aktuell. När jag kommer på morgonen skannar jag hundratals mejl, bildar mig en uppfattning om vad som hänt under natten på webben och bestämmer hur vi ska gå vidare under dagen, berättade Lena Michanek.
Vilka nyheter som toppar tidningens webb skiftar många gånger under en dag. Vill man som forskare nå ut är det viktigt med timing:
– Riktigt stora händelser är naturligtvis alltid bra nyheter och verkligheten styr; beroende på vad som i övrigt händer blir nyheter större eller mindre, sade Lena Michanek.
– Det är viktigt att ämnet i sig har ett allmänintresse.
Lena Michanek menar att det är en fördel om forskare vågar medverka i media och att det kan skapa trygghet att få diskutera och få mer kunskap om medias villkor, men om träningen innebär att upprepa budskapet tjugo gånger om, blir det idiotiskt och oanvändbart.
– Att vara självkritisk och öppen i kontakt med media vittnar om någon sorts mognadsgrad.
Jonas Stier gav också ett råd:
– Om du inte kan svara, så säg det! Kom också ihåg att medier är av många olika slag; alla ska inte sitta med i SVT Debatt.
Jag tycker själv att det är rimligt att forskare får fördjupad kunskap om media och möjlighet att känna sig bekväma vid kontakter med journalister. Det behövs för att kunna klara den så kallade tredje uppgiften om samverkan med samhället. Samtidigt kan forskare naturligtvis bli trötta på kravet att formulera sig kortfattat och förenklat, men då finns ju andra möjligheter att kommunicera, som att blogga eller skriva debattartiklar.
I höst kommer VA i samarbete med forskningsråden FAS, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA, och med inspiration från Science Media Center i London, att anordna ett större seminarium vid Karolinska Institutet där forskare bjuds in att möta media. Förhoppningen är att liknande seminarier sedan ska kunna anordnas i samarbete med fler högskolor runt om i landet.
Monica Bengtson
