När forskaren Erika Wall bad unga fotografera vad de upplever som risker i vardagen var det framför allt trafik, byggnader, natur, skolgård och hemmet som hamnade i fokus. Forskningsprojektet Riskbilden genomfördes tillsammans med mer än 700 skolelever, VA och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Erika Wall har undersökt vilka risker barn och ungdomar ser i vardagen, genom massexperimentet Riskbilden som ingick i 2012 års vetenskapsfest ForskarFredag. Nu har 700 bilder med vidhängande förklaringar från skolungdomar över hela Sverige analyserats och kategoriserats.
– Angreppssättet med deltagande fotografi, visuell sociologi, visuella metoder och en stor mängd fotografier är helt nytt. Nu vet vi mer om vad unga anser riskfyllt, säger Erika Wall, sociolog vid Mittuniversitetet, som ansvarar för forskningsprojektet.
Resultaten kommer att kunna bidra till att förebygga olyckor bland barn och ungdomar.
– Ett viktigt behov av kunskap om vad barn och ungdomar upplever som risker i vardagen har fyllts samtidigt som den samhällsvetenskapliga riskforskningen utvecklats, säger Erika Wall.
Fem huvudsakliga riskmiljöer har utkristalliserats; i trafiken, byggnader, naturen, skolgården och hemmet tror sig de unga ha störst risk att skadas.
– Mest förvånande är det stora utrymme olika typer av trappor fått, de kan vara hala på grund av material eller väder och innebära fara vid trängsel och brådska, fortsätter Wall.
I trafiken är det bland annat avsaknad av övergångsställen, förare som pratar i mobilen och fortkörning som skrämmer. Byggnader har förutom farliga trappor även tak och fönster, med fallrisk. I naturen anges halka och så nämner barnen även att miljöförstöringen kan orsaka skador.
På skolgården är det gungor, plank, staket och möbler som innebär risker. När det gäller hemmet visar fotografierna sådant som levande ljus, vassa knivar och eluttag men vassa hörn och hushållsmaskiner ses också som risker.
Förutom inom dessa fem områden har även exempelvis mörka gångbanor, ensamhet och dålig mat illustrerats.
– De berättade oftare om risker som gäller för andra, vilket stämmer med tidigare forskning; att de flesta tror det är större risk att någon annan råkar ut för något, än att man själv gör det.
Studien visar att de unga uppfattar risken som större när det gäller sådant som man ofrivilligt utsätts för, som trafiken, än det man gör frivilligt, som fritidsaktiviteter.
– Roligast har varit att få möta alla dessa barns och ungdomars personliga visuella uttryck för vad just de upplever som allvarliga risker i den egna vardagen.
Det mest komplicerade var förfarandet med samtycke från föräldrar och barn att få använda uppgifterna, något som gjorde att många fler anmälde sitt intresse än som faktiskt lämnade in material.
VA skötte det praktiska genomförandet av försöket medan MSB ansvarade för datainsamlingen via webbplatsen Dinsäkerhet.se.
– Att som forskare få arbeta i praktisk samverkan har varit otroligt givande! Här ingår forskningskommunikation och spridning av resultat vilket gör relevansen för forskningen mycket tydlig, säger Erika Wall.
Några av barnens bilder kommer att visas i samband med utställningen Riskcenter på Arkitekturmuseet i Stockholm den 21 mars till 5 maj 2013.
– Tack vare alla elevers och lärares medverkan har forskningen gått framåt och olyckor bland unga kan förebyggas. Vi hoppas också att medverkan i ett forskningsprojekt kan öka ungas intresse och förståelse för vad forskning är och innebär, säger Karin Larsdotter, projektledare vid VA.
Monica Bengtson
Läs mer:
Rapport: Riskbilden – hur barn och ungdomar ser på risker i vardagen
Fler bilder som barn och unga fotograferat i forskningsstudien Riskbilden
Mer om massexperimentet
Kommentarer om “Barns bildberättelser kartlägger vardagens risker”