Förtroendet för forskare och forskning har minskat under de senaste tio åren. Skillnaderna i attityder blir allt större mellan hög- och lågutbildade. I den senaste mätningen hösten 2011 hade bara knappt varannan svensk mycket eller ganska stort förtroende för hur forskare sköter sitt jobb. Det framgår av de årliga undersökningar VA gör i samarbete med SOM-institutet.
Samtidigt är forskare en yrkesgrupp som åtnjuter relativt stort förtroende. Av de undersökta yrkesgrupperna är det enbart läkare (69 procent) och poliser (56 procent) som svenskar har mer förtroende för. Förtroendet för forskare har dock minskat de senaste åren, framför allt bland äldre, lågutbildade och kvinnor.
– Det är oroväckande att skillnaderna i synen på forskare ökar. Den kommande forskningspropositionen behöver genomsyras av åtgärder för att stimulera dialog, samverkan, transparens och kunskapsflöde mellan forskare och samhället i stort, säger Cissi Askwall, generalsekreterare VA.
Det finns ett tydligt positivt samband mellan graden av politiskt intresse och förtroendet för forskare. Ett liknande samband syns mellan nyhetskonsumtion och forskningsförtroende. Ju mer man tar del av nyheter i dags- och kvällstidningar, via Ekot och TVs nyhetsprogram, desto större förtroende har man för forskning.
Andelen svenskar som vill satsa på spetsforskning har minskat på flera områden, framför allt bland dem med låg utbildningsnivå. Förändringarna är små, men trenden tydlig.
I forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället (ViS) har SOM-institutet vid Göteborgs universitet och VA studerat hur attityderna till forskning förändrats sedan 2002. Studien omfattar årligen 3 000 svenskar och är en del av SOM-undersökningen (Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs universitet.
Tioårsanalysen och nya mätdata för 2011 presenterades av SOM-institutets föreståndare Henrik Ekengren Oscarsson vid ett dialogseminarium VA anordnade den 4 juli under Almedalsveckan i Visby.
