När din kunskap blir min

Ökad samverkan behövs för att sprida den kunskap forskarna producerar så att den kommer medborgaren och samhället till nytta. En viktig del är att göra det meriterande för forskare att kommunicera. Ansvaret att hålla dörrarna öppna mot samhället vilar på samtliga aktörer i forskarsamhället.

Det var slutsatserna av seminariet ”När din kunskap blir min” under Almedalsveckan. Ett sjuttiotal personer samlades i en trång och varm bar i Visby hamn för att delta i diskussionerna den 1 juli 2009.

Forskningen tar plats

Politiker, forskare, representanter för forskningsfinansiärer och intresserade deltagare satt tätt bänkade kring små bord. En rad talare avlöste varandra och det diskuterades både i grupp och i plenum. Samtalen präglades av livliga diskussioner och stort engagemang. Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet och Eva Krutmeijer, Vetenskapsrådet, ledde seminariet.  Denna form av rundabordssamtal har blivit något av en tradition och anordnades för tredje året i rad. FAS, Formas, VINNOVA, Vetenskapsrådet och Vetenskap & Allmänhet stod bakom arrangemanget. Rolf Annerberg, GD Formas, och Kenneth Abrahamsson, programchef FAS, sa inledningsvis att det personliga mötet är oslagbart, och att formen på seminariet därför passade väl ihop med temat.

Studenter sprider forskning

Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet, talade om lärosätenas ansvar och underströk att kunskap, även om det rör sig om knapphändig kunskap för dagen, är viktig att förmedla. Det är väsentligt att forskarna inte känner sig styrda av politiken; den nyfikenhetsbaserade forskningen måste få fritt spelrum. All forskning bör spridas till studenterna och ska alltid vila på vetenskaplig grund. De bästa forskarna bör utbilda studenterna.

Tala med TV

Folke Rydén, frilansjournalist och dokumentärfilmare, redogjorde för den stora nyttan han har av samarbete med forskare. Men helt nöjd är han inte. Ibland får han som journalist komma in bakvägen när han söker kontakt med en forskare. Det anses inte alltid helt politiskt korrekt för forskare att tala med TV. Här menar Folke Rydén att det är nödvändigt att forskarna öppnar dörrarna till kunskapen på vid gavel. Att kunskapen når ut är en demokratisk angelägenhet, oavsett om vi är politiker, journalister eller medborgare. Men det är en missuppfattning att forskare själva ska kommunicera sin forskning. Det finns ju journalister och kommunikatörer som jobbar med det! Vi ska inte heller vara rädda för att forskarna inte alltid är överens eller för att presentera kunskap där det finns olika åsikter.

Goda nyheter behövs

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, beskrev forskarens villkor och förutsättningar att nå ut med sina forskarrön. Han pekade på att media ofta tenderar att uppmärksamma de tråkiga nyheterna från forskningen och framhöll vikten av att även goda nyheter uppmärksammas, ett ansvar för media att axla.

Den svenska paradoxen

Sofia Larsen, riksdagsledamot för Centerpartiet och ordförande i Utbildningsutskottet, har jobbat med forsknings- och innovationspropositionen och uppmärksammade den svenska paradoxen. Aldrig har så många haft tillgång till så mycket kvalificerad information, samtidigt som så många upplever sig vara oinformerade. Många söker rätt och individanpassad kunskap i rätt ögonblick, så målgruppsanpassat tänkande är nödvändigt för alla sändare. Lika viktigt är att lära ut hur människor sorterar ut rätt kunskap. Sofia Larsen menar att vi är duktiga på att ta fram kunskap men kan bli bättre på att nyttiggöra den. Lika viktigt är det att göra forskningen begriplig. Hon vill därför jobba för att samverkan ska bli meriterande för forskare.

Forskare behöver kunna den politiska processen

Yvonne Andersson, ordförande Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, RIFO och riksdagsledamot för Kristdemokraterna, poängterade värdet av att bygga broar mellan forskare och politiker. Hon talade om vikten av att skapa mötesplatser för att politiker ska få kunskap från forskningen och för att forskare ska få kunskap om den politiska processen.

All forskning drivs av nyfikenhet

Några deltagare ställde strategiska satsningar och uppdragsforskning mot den nyfikenhetsbaserade grundforskningen. Kenneth Abrahamsson, programchef FAS, menade däremot att det inte finns någon motsättning eftersom all forskning i grunden drivs av nyfikenhet och till slut får samhällseffekter. Istället bör vi enas om att all forskning är nyttig för samhället och fokusera på hur vi tillsammans kan föra ut den.

Kommunikation måste bli meriterande

Lena Gustafsson, tillförordnad GD VINNOVA, menade att vi snarare än att diskutera vilken form av forskning vi ska ha, bör ställa oss frågan Vilken forskning behöver samhället? Det krävs bra forskningsmiljöer med goda resurser för att få fram superforskare. Men superforskaren funkar inte om systemet inte gör det meriterande att kommunicera sin forskning.

Sociala medier når de unga

Angela Wulff, forskare i marinekologi vid Göteborgs universitet, tyckte att det är viktigt att forskarna själva tänker i målgrupper om de vill nå ut med sin forskning. Var inte rädd att använda sociala medier, exempelvis Facebook och Youtube, om det är unga människor som är målet.Torbjörn Tirén, Länsstyrelsen i Stockholms län, menade att målgruppsanpassning är viktigt men svårt. Det kräver en omvärldsanalys som inte forskarna själva kan göra. Det behövs fler yrkesroller som kan hjälpa forskarna, vid sidan av journalister. Och fler interaktiva portaler.

Kan man lita på forskning?

Maria Abrahamsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, redogjorde för sina ansträngningar för att få tag på vetenskapligt baserad kunskap. Vid ett tillfälle ville hon ta reda på om ungdomsvåldet ökat. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) sa att det inte finns någon forskning som tyder på en ökning. Men från sjukhus och polis fick hon andra uppgifter. Brott och straff är högintressant för både journalister och politiker men det blir svårt att veta om forskningen har rätt när en forskande myndighet som BRÅ ytterst styrs av politiker. Och hur är det med genusforskningen – vilar den på vetenskaplig grund? Maria Abrahamsson såg en risk i att forskningen kan bli ideologiskt styrd.

Satsa på barnen

Marie Granlund, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och talesperson i utbildningsfrågor, menade att vi måste satsa på barnen. Det är barnen som ställer de kluriga frågorna, när de blir större tappar de sin nyfikenhet. Men vi behöver ha kvar nyfikenheten för att få forskare i framtiden. På samma gång är det nödvändigt att premiera de unga forskarna och att skapa bra arbetsmöjligheter för forskare. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, därför är det nödvändigt med tillräckliga resurser för unga forskare.

Drivkraften bär fram ny kunskap

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, KTH, menade att forskningen inte bara handlar om resultat. Han pekade på att det blivit en trend att säga att forskning ska vara nyttig och att se forskaren som entreprenör. Men samtidigt är det viktigt att ta tillvara på det som är drivkraften i forskningen. I Sörlins bok om Darwin berättar han om hur Darwin i ett livsskede blir väckt, han blir besatt av att söka svaret på en fråga. Det är denna drivkraft, hängivenheten, som bär fram ny kunskap. Det är de mest hängivna forskarna som kommer fram i media, de som har något att berätta och är villiga att debattera. De forskare som lyckas kommunicera brett har oftast något att bidra med. Därför bör samhället belöna och uppmuntra dessa.

Dumhetsskatt för okunniga

Margareta Wallin, prorektor och professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet, sade att det är få universitet som kan bygga arenor för förmedling av kunskap. Här har Vetenskapsrådet och övriga forskningsaktörer en roll och ett ansvar att axla. När vi jobbar med forskningskommunikation är det viktigt att ställa frågorna Vad behöver medborgaren och vad är forskningen? De som inte har rätt kunskap får ”betala en dumhetsskatt” eftersom de inte kan göra de bästa valen.Ylva Sjönell, kommunikationsdirektör VINNOVA, menade att vi måste våga måla visioner och skapa berättelser för att nå ut med kunskapen.

Incitament behövs

Lena Gustafsson sammanfattade att det är bra att göra saker då och då, men att göra något på djupet och tillsammans är viktigt. Dan Brändström, ordförande för Vetenskap & Allmänhet, tackade avslutningsvis för ett inspirerande seminarium och lyfte fram några aspekter som han tagit fasta på:

• Vilken enorm roll utbildningen spelar — att det är studenterna som kommer ut i samhället som är bärare av den vetenskapliga kunskapen.
• Incitament för alla aktörer behövs för att föra kunskapen vidare.
• Öka forskares engagemang i samhällsdebatten.
• Vetenskapsrådet måste fortsätta att axla sitt nationella ansvar för forskningskommunikation och inte omprioritera resurserna.
• Det är kort sagt viktigt för demokratin att vi för ut kunskapen!

Text: Gustav Löfgren
Foto: Anders Sahlman/Gustav Löfgren