Flygande mattor, teleporteringsmaskiner och godare godis är några av innovationerna som barn tänker sig utveckla i framtiden. De flesta barn ger också en positiv bild av forskare och forskning. Det visar en analys av 800 barns teckningar av sig själva som forskare.
Sammanlagt 3 000 barn 6–12 år gamla deltog i en teckningstävling anordnad i samband med vetenskapsfesten ForskarFredag 2007. Uppgiften var att rita sig själv när man som vuxen arbetar som forskare.
– Det mest slående var att forskning för de flesta, oavsett ålder, betydde att göra något fysiskt, säger Lori Adams Chabay, pedagogikforskare, som närmare analyserat 800 av de insända teckningarna.
Bilderna visade forskare som använder teleskop, förstoringsglas och mikroskop, liksom klättrande, krypande, simmande, mätande, körande och flygande forskare. De yngre porträtterade ofta vetenskapsmän utomhus medan de äldre i större utsträckning valde inomhusmiljöer. Mer än hälften av bilderna visade forskare vid ett skrivbord eller en laboratoriebänk.
Runt tre procent av barnen likställde teknik med forskning och uppfannn bland annat robotar, bilar, tids- och förvandlingsmaskiner. Vanligast var att beskriva forskning inom skolämnen eller ämnen som barnet var extra intresserad av, som rymden och dinosaurier. Näst vanligast var forskning för att lösa olika hälso- och sociala problem.
Pojkarna tenderade oftare att fokusera på vad de forskade om mer än vilka de själva var, medan flickorna mer fokuserade på sin egen person i teckningen.Skillnaderna mellan flickors och pojkars bilder är dock inte så stora.
I 75 procent av teckningarna gjorda av barn 10–12 år gamla fanns någon stereotyp aspekt med, till exempel skägg, glasögon eller labrock på forskaren. Detta stämmer väl överens med andra undersökningar av barns syn på forskare.
– Stereotyperna lever kvar och kan spela en större roll än man tidigare förstått när det gäller ungas attityder till att bli forskare, säger Lori Adams Chabay.
Hon avslutar sin analys med en rad rekommendationer för lärare, pedagoger, föräldrar och forskare som vill öka barns intresse för vetenskap och forskning. Bland annat rekommenderas att bjuda in forskare och doktorander till skolan. Forskarna bör då föra en dialog med barnen om vad de gör och jobba tillsammans med eleverna snarare än att undervisa dem.
Cissi Askwall
Myself as a researcher – an analysis of children’s images of scientists
