Högstadiet
Lektionsmaterial
Lärare & skola
ForskarFredag
Jordhälsa
Lektion: Liv i jorden = liv på jorden
Upplägg för en lektion om friska, välmående jordar. Som en del av lektionen kan eleverna bli så kallade medborgarforskare och bidra med data till studier och forskning.
Lektionsöversikt
- Introduktion. Förkunskaper kring ”levande” jordar och deras betydelse. 9 minuters-film.
- Samtal kring fakta och påståenden (powerpoint-bilder och appen ”LOESS”)
- Quiz/Kahoot!
- Bli medborgarforskare! Utomhusuppgift/läxa för att bidra med data till studier och forskning via appen (eller hemsidan) “LOESS soil map”.
Förberedelser
- Gör iordning ett terrarium med levande jord (ex. kompostjord med någon daggmask i). ”Plantera” en växt (förslagsvis basilika eller någon annan växt, som du lätt kan lyfta upp för att prata om rötterna). Som alternativ kan du såklart börja utomhus eller utifrån en inspirerande bild (Ex. Googla Soil health).
- Förbered för att kunna titta på filmen ”Ett hemligt universum”
- Ladda ner denna presentation, som powerpoint eller pdf för att kunna visa några ”faktabubblor”/”påståendebubblor”.
- Be eleverna att ladda ned appen ”LOESS”
- Gör ett Quiz i Kahoot! Följ länken här och ange kod: 006822703
- Planera en utflykt/exkursion tillsammans eller ge eleverna i läxa att leta upp en plats, där de kan observera en jordyta och fundera över hur jorden “mår”. Sedan rapporterar ni in dessa observationer via appen ”LOESS Soil map” och bidrar på så sätt med data till forskare och beslutsfattare. Enklast är att fokusera på observationer av ‘markförsegling’, dvs där levande jord bebyggs, eller förändring av biologisk mångfald, ex. från varierad natur till mindre varierad gräsmark, trädgård eller bebyggelse.
Förslag till genomförande
Nedan är en lista med begrepp som passar att ta upp under lektionen och här finns en ordlista med förklaringar:
- mikroorganismer, biologisk mångfald, mykorrhiza, mycel och näringsämnenas kretslopp
- fotosyntes, biomassa, kolets kretslopp och koldioxidsänka, organiskt och oorganiskt material
- absorption
- Inled med en introduktion och samtal utifrån ett terrarium med levande jord. ForskarFredag (26 september) har temat ”Jorden under våra fötter” och vill uppmärksamma betydelsen av friska, välmående jordar. Det tar ganska lång tid att skapa friska jordar (5mm matjord tar 100 år). Därför betraktar vi ’levande jordar’ som en begränsad naturresurs, vilket gör det viktigt att vi sköter om dem. Diskutera vad levande matjordar betyder för oss utifrån påståendet ”Liv i jorden = Liv på jorden”. Vilka ekosystemtjänster får vi från ’levande jordar’? Hur vet man vilka jordar som är levande? Ett sätt är att se om det finns levande daggmaskar i jorden. En mångfald av daggmaskar indikerar en frisk, levande jord. Ställ frågan: Vart skulle du gå om du ville hitta en daggmask? eller ”I vilken typ av jord förväntar du dig inte att hitta daggmask?”. Kan man beskriva skillnader mellan dessa jordar har man troligen beskrivit flera goda egenskaper hos levande jordar (fuktig, luftig, svart, växtmaterial, småkryp, svampmycel, …)
- Titta på Filmen ”Ett hemligt universum”. Samtala efter filmen utifrån ”faktabubblorna”/”påståendebubblorna” i powerpointbilderna. Här är förslag på några diskussionfrågor:
– Vad är en frisk jord? Vilken betydelse har friska jordar?
Jordar är friska när de är i gott kemiskt, biologiskt och fysiskt skick. Jordar är ett resultat av och grundläggande för biologisk mångfald och många andra ekosystemtjänster. Exempelvis: producera livsmedel och biomassa, absorbera, lagra och filtrera vatten, omvandla näringsämnen och andra ämnen och skydda vårt grundvatten, fungera som en kolreservoar (koldioxidsänka)
– Daggmaskar kallas ofta jordbrukarens bästa vän, varför tror ni?
– Mykorrhiza beskrivs som ”ett magiskt samarbete” – vilka är det som samarbetar och varför?
– Vilka fördelar respektive nackdelar har användning av konstgödsel (NPK)?
– Varför tillsätts just kväve (N), fosfor (P) och kalium (K)?
– Tror ni att det spelar någon roll om mat har odlats i mullrik jord eller i en jord utan mikroorganismer
– Vilken klimatpåverkan har mullrika jordar i jämförelse med sterila jordar?Vilka lösningar finns för att få nytt liv i en avdödad (steril) odlingsjord?
– Vad menas med att jorden utarmas? - Stäm av lektionens innehåll genom att låta eleverna besvara frågorna i en quiz/Kahoot! (länk).
Obs! eleverna kan göra Kahoot! Enskilt.
Eleverna kan läsa på mer fakta i appen ”LOESS”. Här finns även en del svar till quizen, men de flesta svar har de stött på i filmen och faktabubblorna. - Som avslutande budskap kan ni prata om att ’levande jord’ tar ganska lång tid att skapa (5mm matjord tar 100 år). Därför betraktar vi ’levande jordar’ som en begränsad naturresurs och att det är viktigt att vi sköter om dem bättre än vi gjort hittills (60-70% av EU:s jordar är negativt påverkade).
- Utifrån vad eleverna lärt sig om ’levande jordar’ kan ni göra en utflykt/exkursion (eller ge eleverna som läxa att hitta en plats), där de undersöker hur jorden ‘mår’. Har det skett eller pågår det en förändring som påverkar jordhälsan negativt? Har levande jord bebyggts? Har den biologiska mångfalden minskat?
- När ni återsamlas kan ni rapportera in dessa observationer i LOESS Soil map (länk), så bidrar eleverna till att bygga upp en databas för forskning.
Skapad: 27 maj 2025
Senast ändrad: 03 juni 2026