Vad gör DNA med bilden av vilka vi är?

Historiska DNA-studier har fått stort genomslag under de senaste åren. DNA-analyser används både inom arkeologisk forskning och av privatpersoner som vill undersöka sitt ursprung eller släktforska. Men trots det stora intresset vet forskarna fortfarande ganska lite om hur människor tolkar studierna och påverkas av dem.

– Förändras till exempel hur man ser på sin egen historia och tillhörighet? Varför tar man ett DNA-test? Vilken betydelse får DNA-studier för människor och för samhället? För att kunna svara på de frågorna vill vi som forskare ta del av allmänhetens kunskaper och erfarenheter, säger Disa Helander, doktor i genusvetenskap vid Umeå centrum för genusstudier.

Det är frågor som forskningsprojektet DNA i tiden vill undersöka. Projektet drivs vid Umeå universitet i samarbete med Vetenskap & Allmänhet och pågår 2026–2029.

Forskarna vill inte gissa

– Vi vill ju inte killgissa! När man tidigare har forskat om DNA-studiers genomslag och vad de betyder för människor i allmänhet har man oftast utgått från den information som finns tillgänglig i populärvetenskap och olika medier. Men även om vi vet att informationen finns, kan vi inte veta hur människor tar till sig den och bildar egen kunskap av den – om vi inte frågar, säger Anna Hegardt Källén, professor i museologi och docent i arkeologi vid Umeå universitet.

Det är särskilt viktigt när det gäller historiska DNA-studier, eftersom de kan påverka hur människor ser på sig själva, på andra och på samhället de lever i.

– Och för att slippa gissa, måste vi ha allmänhetens hjälp med att svara på enkäter och delta i intervjuer, säger Anna.

Därför genomför forskarna nu en enkät. Den som svarar kan också anmäla sitt intresse för att delta i en intervju eller fokusgrupp.

En möjlighet att tänka efter

Man behöver inte ha några särskilda kunskaper om DNA för att delta. De flesta har någon uppfattning om vad DNA kan berätta, hur säkra resultaten är och om utvecklingen är positiv eller problematisk.

– I enkäten får man tillfälle att stanna upp, tänka till och fundera på hur man själv ställer sig till de här frågorna. Och i fokusgrupper och intervjuer får man möjlighet till ytterligare fördjupning och samtal, säger Anna.

För den som deltar i en intervju eller fokusgrupp finns också möjlighet att diskutera frågorna med andra.

– För er som svarar på enkäten hoppas vi att det kan bli ett tillfälle att få reflektera kring er uppfattning om DNA och få vrida och vända på hur historien tolkas med hjälp av DNA, säger Disa.

Forskarna hoppas framför allt att det ska vara roligt och intressant att delta. Samtalen kan ge deltagarna nya perspektiv samtidigt som deras erfarenheter bidrar till forskningen.

En studie som är unik i sitt slag

Nästan all tidigare forskning om hur DNA-studier påverkar människor och samhällen har genomförts i engelskspråkiga länder. DNA i tiden undersöker frågorna i ett svenskt sammanhang.

– Vi vill tacka alla er som bidrar genom att svara på våra enkäter och delta i intervjuer! Utan er kan vi inte genomföra den här studien – som faktiskt är världsunik, och därför kommer att bidra till forskningen inte bara i Sverige utan i hela världen, säger Anna.

Enkäten är öppen till och med den 31 oktober. I samband med enkäten kan du också anmäla ditt intresse för att delta i en fokusgrupp eller individuell intervju.