Kunskap för motståndskraft i Almedalen 25 juni

– Det känns fantastiskt roligt att få välkomna Almedalen till vår nya scen där vi samlar forskare, praktiker, civilsamhälle, beslutsfattare och medborgare. Med årets tema breddar vi begreppet beredskap och närmar oss frågan om hur vi skapar ett resilient samhälle från flera olika perspektiv och ämnen, säger Ulrika Björkstén, generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet.

Årets arrangemang, som också kommer att gå att följa online, sker i samarbete med medlemmarna Kungliga biblioteket, Linnéuniversitetet, Mediemyndigheten, Myndigheten för psykologiskt försvar, Riksbankens jubileumsfond, SOM-institutet vid Göteborgs universitet, Umeå universitet och Universitetskanslersämbetet. Medarrangörerna belyser temat från olika perspektiv, med ett gemensamt mål att bjuda in Almedalsbesökarna till dialog. 

Frukostsamtal om forskarmobilitet och kunskapsmotstånd

Heldagen inleds med frukostseminariet “Forskarmobilitet i fokus – rör vi oss i rätt riktning?”. Bakom samtalet står Universitetskanslersämbetetet, UKÄ, där avdelningschefen Jenny Nordquist hoppas på ett värdefullt utbyte kring en viktig fråga.

– Mobilitet bland forskare och lärare i högskolan är viktigt för kvalitet i forskning och högre utbildning, men även för kompetensförsörjning och kunskapsöverföring mellan sektorer. Med en bred panel kommer vi att diskutera olika aspekter av frågan, från hinder och utmaningar till ansvarsfördelning för att hitta vägar framåt, säger Jenny Nordquist.

I dagens andra panelsamtal medverkar bland andra filosofen Åsa Wikforss och statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson. Samtalet tar avstamp i ny forskning om kunskapsresistensens orsaker, konsekvenser och motmedel.

– Varför tar människor inte till sig tillgänglig kunskap? Varför får inte viktig kunskap om samtidens stora utmaningar – om klimat och pandemier – det genomslag som behövs? Det är frågor vi har forskat på i ett stort tvärvetenskapligt program om kunskapsmotstånd. Kom och lyssna och ställ dina frågor när vi presenterar våra forskningsresultat! 

Akademisk frihet och byråkrati – fundament för demokratin

Dagens tredje samtal anordnas av Malmö universitet och belyser den akademiska frihetens roll i och värde för vårt demokratiska samhälle.

– Akademisk frihet är en grundläggande demokratisk princip. Men hur kan vi prata om det som en allmän angelägenhet snarare än en inomakademisk fråga? Och vart ska vi prata om det om inte på Vetenskap & Allmänhets arena för forskning och demokrati?, säger Malin Ideland, vicerektor för forskning och forskarutbildning vid Malmö universitet.

Därefter kommer ett samtal som utforskar byråkratins ifrågasatta roll i demokratin. Arrangör är Riksbankens jubileumsfond som nyligen sammanställt en bok på ämnet.

– Byråkratin och rättsstaten ifrågasätts alltmer som fundament för demokratin, och både AI och autokrater utmanar byråkratin och rättsstaten. Det behöver vi prata om och ämnet passar också utmärkt under temat kunskap för motståndskraft, eftersom många tar byråkratin för krångel och kanske inte riktigt vet vad en rättsstat innebär, säger Jenny Björkman, samverkansdirektör på Riksbankens jubileumsfond.

Fallande födelsetal, ensamhet och vetenskapsdiplomati

Först ut under eftermiddagen är SOM-institutet vid Göteborgs universitet med samtalet “AI, ensamhet och fallande födelsetal – hot i vår samtid?”.

– Vi vill diskutera tre väldigt olika men potentiellt också väldigt aktuella hot i vår samtid: fertiliteten, ensamheten och AI-framväxten. Men fokus ligger inte på hoten utan på medborgarnas bild av dem. Att följa opinionen är centralt, i synnerhet under ett valår. Det hjälper oss att bättre förstå varandra och gemensamt rusta för denna typ av utmaningar, säger Daniel Jansson, forskningskommunikatör SOM-institutet.

Därefter tar Umeå universitet över stafettpinnen med seminariet “Vetenskapsdiplomati i en orolig omvärld – vilken roll kan vetenskapen spela?”, som samlar företrädare för både akademi och politik i ett samtal om akademisk frihet, globala partnerskap och forskningens roll i en mer komplex geopolitisk kontext.

– När andra broar rivs behöver universiteten bygga nya, baserade på vetenskaplig kunskap och akademisk frihet, men givetvis också på ett ansvarsfullt sätt utifrån det rådande säkerhetsläget i världen, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet, som hoppas och tror att såväl panel som publik ska få med sig värdefulla insikter om hur vi kan upprätthålla fria akademier och internationellt vetenskapligt samarbete.

Att stärka medvetenheten i ett nytt informationslandskap

Eftermiddagen fortsätter med ett samtal om hur samhället kan stärka medborgares mediemedvetenhet i ett alltmer komplext informationslandskap.

– Digitala plattformar och den breda användningen av AI-tjänster sätter ramarna för hur information och desinformation sprids och tolkas. En utmaning i dag är hur vi som myndigheter kan stödja lokala initiativ att stärka medvetenheten i att använda, förstå och värdera medier, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall på Kungliga biblioteket, som arrangerar seminariet tillsammans med Mediemyndigheten och Myndigheten för psykologiskt försvar.

Torsdagens näst sista seminarium utforskar vad som krävs av samhället för att vi ska kunna skydda barn från brottslighet. Linnéuniversitetet har samlat forskare och praktiker i ett samtal som utvecklingsledare Katarina Ek hoppas ska vidga perspektiven i en brännande samhällsfråga.

– Att skydda samhällets barn kan synas vara en självklarhet. Men när rekryteringen till grova brott går allt lägre ner i åldrarna tvingas vi inse att gränser förskjutits. För barnens, samhällets och framtidens skull måste vi anta utmaningen bortom sänkta åldersgränser och fler poliser. På Vetenskap & Allmänhets arena möts forskning och viktiga samhällsfrågor. Här kan vi ställa frågan om effekten av kriminalpolitiska reformer på sin spets, säger Katarina Ek.

Recept på forskningsförankrad förändring 

Dagen avslutas med en fråga som fångar kärnan i både Almedalen och arena för forskning och demokrati, nämligen hur vi kan förändra samhället med forskningsförankrad kunskap.

– Kriserna accelererar runt om i världen, men samtidigt utvecklas kunskapen om hur vi kan möta samhällsutmaningarna i snabb takt. För att hitta lösningar krävs samarbete mellan olika aktörer, men hur kan vi använda forskningsförankrad kunskap för att påverka politiken och förändra samhället? Den frågan vill vi besvara genom inspel från forskare, praktiker, politiker och, förstås, besökarna i Almedalen, säger Ulrika Björkstén.

… följt av quiz och mingel!

Som alltid avslutas Vetenskap & Allmänhets heldag med mingel och quiz för att ta reda på vem som är “smartast i Almedalen 2026”. David Borgström leder quizet för andra året i rad.

– I Almedalen möts politiker, forskare, praktiker, företagare och medborgare. Men vem är egentligen smartast i Almedalen? Det tar vi reda på i vårt quiz! Förra året blev det fullt så i år har vi flyttat till en större innergård för att ta emot ännu mer folk!