Politik, konst, kultur och forskning på Vetenskap & Allmänhet scen under Frihamnsdagarna

Under årets upplaga av Frihamnsdagarna möttes människor i alla åldrar på Vetenskap & Allmänhets scen och deltog i många spännande samtal. Det talades om allt från geopolitik till AI:s påverkan på ungas psykiska hälsa, kampen mot desinformation, relationen mellan politik och forskning, rättsstatens sårbarhet, satelliter och mycket mer.

På Vetenskap & Allmänhets scen kretsade flera av samtalen kring de teman som startade på Folk och Forskning i maj, och sedan fortsatt under Arena för forskning och demokrati i Almedalen; kunskap för motståndskraft. Men med ett större fokus på politik, endast tre veckor före valet.

Det är andra året i rad som Vetenskap & Allmänhet medverkar som partner på Frihamnsdagarna. Och i år hade vi det stora nöjet att få agera värd åt åtta andra organisationer som höll sina samtal på vår scen.

– Det är viktigt för oss som organisation att vara närvarande på Frihamnsdagarna för att möta både medlemmar, allmänhet och beslutsfattare i Göteborgsområdet, säger generalsekreterare Ulrika Björkstén.

Konst, kultur, politik och vetenskap

På torsdagen den 27 augusti startade dagen med en lecture performance av KW produktion, där den fiktiva karaktären Sofia Sapiens frågar sig: Börjar rättsstatens principer hotas? Tillsammans med sin tunga lagbok och inspelade möten (på film) med olika forskare, experter och människor så tog hon oss med på en personlig resa, där stora som små samhällsförändringar synliggjordes. Föreställningen avslutades med ett publiksamtal.

Efter det pratade GoCo Health Innovation City om vad Life Science är, som driver utvecklingen av framtidens hälsa genom innovationer som förändrar hur vi lever, förebygger och förstår våra kroppar. Detta väckte många intressanta frågor från publiken.

Först ut efter lunch, var Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som – med utgångspunkt i dagens geopolitiska läge – diskuterade de vägval som påverkar världshandeln, Sveriges konkurrenskraft och morgondagens Europa.

Sedan var det dags för Västra Götalands Bildningsförbund att inta scenen och presentera den nyskrivna rapporten: Folkbildningens och lokala civilsamhällens betydelse för motståndskraft och civil beredskap. Utgångspunkten i rapporten var att motståndskraft är något som måste skapas före en kris. Den växer genom kunskap, övning, tillit och fungerande relationer mellan människor och organisationer.

Torsdagen avslutades med Vetenskap & Allmänhets egna samtal om politik och vetenskap och vilken roll den senare ska ha i den förra. Generalsekreterare Ulrika Björkstén ledde samtalet och med på scenen var Björn Rönnerstrand från SOM-institutet, Nora Theorin från Nordicom och Morten Sager, Göteborgs universitet.
– Den svenska allmänheten har stort förtroende för forskare och vill att forskare uttalar sig i politiska frågor som rör deras forskning, det visar vår årliga förtroendemätning Vetenskapsbarometern. Det var intressant att höra våra medverkande i panelen diskutera vad förtroende egentligen är, och på vilket sätt politiken kan dra nytta av forskningsresultat för att fatta mer välgrundade beslut, kommenterade Ulrika Björkstén efter samtalet.

Medborgarforskning, desinformation, AI och rymden

Fredagen den 28 augusti mötte de morgonpigga Vetenskap & Allmänhets biträdande generalsekreterare Kjell Bolmgren, då han ledde vårt eget samtal om medborgarforskning. Tillsammans med Dick Kasperowski och Jeanette Tenggren Durkan, båda från Göteborgs universitet, Alexandra Uusimäki från Bröstcancerföreningen och Karl-Magnus Johansson, Riksarkivet i Göteborg, diskuterades det vitt och brett om medborgarforskningens roll inom olika forskningsfält. Besökarna fick veta hur absolut nödvändiga deras och andra frivilligas insats är, inom många forskningsprojekt. Bland annat i det vårt eget aktuella forskningsprojektet: Gräv djupare.

Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland var näst på tur med deras samtal om bildkunnighet och kampen mot desinformation. I tider då det blir allt svårare att veta vem som är avsändare för och vilka som är avsikterna med olika visuella budskap, diskuterades myndigheters, skolors och inte minst individens roll i att bekämpa desinformation. Ett ögonöppnande samtal om ett växande problem.

Sedan presenterade Novus och Frihamnsdagarna Förändringsrapporten 2026. Det är en undersökning som belyser svenskarnas syn på demokrati och samhällsförändring, samt viktiga samhällsfrågor för befolkningen.

Efter lunch gjorde Handelshögskolan vid Göteborgs universitet återinträde på scenen, för att utforska hur konst och kultur bidrar till att forma reflekterande och ansvarstagande ledare och beslutsfattare. De diskuterades och reflekterades om varför konst och kultur bör ha en självklar plats i utbildning – inte minst på en handelshögskola – och om vad som händer när den integreras i hur vi lär, tänker och utvecklar vårt omdöme.

Negin Hashmati som doktorerar vid Chalmers undersöker i sin forskning hur ungdomars psykiska mående påverkas av relationer med AI-chattbotar. Målet är att bidra med kunskap som kan hjälpa beslutsfattare att förstå och hantera eventuella risker med AI-relationer. I det efterföljande samtalet belystes även flera positiva effekter, båda från Negin själv och från publiken.

Rymdstyrelsen fick avsluta fredagen och Vetenskap & Allmänhets scenprogram med ett förvånansvärt jordnära samtal om rymden. Det gavs konkreta exempel på rymdtjänster som många av oss använder varje dag. Vi fick en inblick i hur nya svenska och europeiska satelliter kan förbättra våra väderprognoser och hur satellitdata kan bidra till större säkerhet, beredskap och möjliggöra mer bättre, mer välgrundade beslut i samhället.
Då det var sista samtalet för dagen, drog det långt över tiden då publikens frågor aldrig tycktes ta slut.

Ett stort tack till Frihamnsdagarna och våra medlemsorganisationer på scenen för alla otroligt spännande samtal och möten. Och inte minst: tack till alla er som kom och besökte vår scen! Ert deltagande lyfte samtalen till fantastiska höjder.