Måndag igen, och snön ligger fortfarande kvar. Man tror knappt det är sant. Men vi vet ju nu att det beror på den nordatlantiska oscillationen – som dock inte säger något om hur resten av vintern blir. Dessutom meddelades att förra vintern (den med alla snökaos och köldchocker) egentligen var varmare än tidigare kalla vintrar med samma slags strömningar i atmosfären. Värt att tänka på när man huttrar på busshållplatsen…
Över till något helt annat:
I vår senaste VA-barometer såg vi en nedgång i förtroendet för forskare. Anders Björnsson skriver i artikel på Newsmill, under rubriken ”Fusk i den akademiska världen har blivit vardagsmat”, á propos detta att den akademiska verksamheten blivit en krisbransch, och att det stora problemet är kraven på effektivitet och lönsamhet:
”Forskningsledarens huvuduppgift blir att skaffa finansiärer och att odla firmans varumärke. <….> När universiteten görs till företag, befordras en viss typ av människor. De är inte nödvändigtvis undermåligare än övriga, men de har sitt hjärta inte i forskningen utan i andra – säkert behjärtansvärda – ändamål, om det sedan är jämställdhet mellan könen eller ekonomisk tillväxt, om det är lokalsamhällets problem eller globaliseringens.”
Björnsson tycker att akademin bör stanna upp och gå ”back to basics”:
”Akademin bör inte göra det andra är bättre på. Nu har tiden troligen kommit då den bör tänka på att förbättra sitt eget rykte.”
Ord och inga visor. Någon som håller med? Är akademin en krisbransch pga. fusk och lönsamhetshets? Eller är det den sibiriska kylan som gör att forskarförtroendet sjunker?
FÖR ÖVRIGT…
…så måste jag återigen kommentera LTHs julkalender. Jag uttryckte i mitt förra inlägg viss tveksamhet över de två studenternas stereotypa roller. Men redan i fredags vände det, så att hon fick vara den som visste och förklarade för honom! Tänk att min önskan gick i uppfyllelse! Tomten finns nog ändå 😉
/Karin Hermansson
Kommentarer om “Är akademin en krisbransch?”