När Uppsala teknolog- och naturvetarkår fyllde tio år blev jag inbjuden att moderera ett seminarium den 1 februari med den spännande titeln ”Framtidens ingenjör”. Temat kretsade kring framtidens ingenjörsroll och framtidens ingenjörsutbildningar, samt hur de framtida ingenjörerna ska kunna bidra till ett hållbart samhälle.
Det var en mycket intressant och lärorik diskussion att moderera. I panelen satt följande:
- Björn Victor, ordförande för Tekniska utbildningsnämnden
- Isolde Snellman, tidigare arbetsmarknadsansvarig UTN
- Lisa Bondesson, Sveriges Ingenjörer
- Ola Ljunggren Bergå, tidigare ordförande för Uppsala Teknologkår, nu konsult på C2 management
Under seminariet diskuterade panelen många frågor med många inlägg från publiken. Jag tänkte försöka återge några av funderingarna här.
Bland annat diskuterades det om de stora frågeställningarna i själva verket finns i gränssnitten mellan ämnena och om vi kommer gå från ett fokus på kunskaper till ett mer inriktat på värden. Det lyftes upp från flera i panelen att ingenjörsmässigheten främst finns i själva förmågan att formulera problem. Utifrån detta förutspådde vissa i panelen att vi nog dessutom kommer att gå från individer och ämnen till grupper och syften.
I samtalet formulerades även tanken om att ”framtidens ingenjör kommer bli mer mänsklig. Inte längre bara en maskinernas väktare.”
I de fortsatta diskussionerna kom det upp att ingenjörer måste kunna tala med andra och samarbeta med andra yrkesgrupper – men samtidigt är det inte bara extroverta entreprenörer som ska bli ingenjörer. Både extroverta och mer introverta, som verkligen vill gå på ämnesdjupet, behövs.
Panelen var överens om att det är bra med vidareutbildning. Frågan är bara hur den ska kunna ske? Extra kurser några år efter examen? Kvällskurser eller distanskurser? Hur ska det livslånga lärandet genomföras? Det är inte lätt att lösa men det måste funderas över ansåg de.
Det framfördes även att framtidens ingenjörsutbildning inte får vara en där studenter sitter i storsalsföreläsningar, sedan fokuserar på tentaplugg och klarar godkänt på kursen med 18 slumpmässiga poäng av 40 totalt möjliga.
Vikten av bra lärare som också är forskningsaktiva lyftes fram. Satsningarna på excellenta lärare (d.v.s. att lärare som är bra pedagoger belönas för detta) vid Uppsala universitet fördes här fram som en mycket positiv reform.
Panelen var överens om att det tyvärr är så att arbetsgivarna i regel inte förstår vad en ingenjör kan.
För övrigt såg jag att Manpower menar att ingenjör är drömjobbet bland 80-talister och 90-talister. Gällande framtiden och ingenjörsutbildningarna läste jag också att KTH nu väljer att storsatsa på utbildningarna i hållbar utveckling.
/Herman
