Vad blir resultatet när forskare, pedagoger och kommunikatörer samlas för att spåna kring aktiviteter där allmänheten får lära sig om forskning? Ja, till exempel elefantvandringar med förbundna ögon och experiment som visar på hur försurning påverkar havets organismer.
Övningen var en del av ForskarFredags inspirationsdagar, som i år hölls på Naturhistoriska museet i Göteborg. Under två dagar möttes arrangörer för att utbyta idéer och planera årets upplaga av Sveriges mest spridda vetenskapsfestival, som ju dessutom har ett 20-årsjubileum att fira.
Just att ForskarFredag arrangeras runt om i landet av olika sorters aktörer syntes även på plats i Göteborg. Bland annat deltog museipedagoger, forskningskommunikatörer, projektledare, bibliotekarier och forskare från science centers, bibliotek, lärosäten och museum i Karlstad, Borås, Stockholm, Helsingborg, Jönköping och Trollhättan.
Under själva workshopen deltog även sex doktorander och forskare från Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier som alla var nyfikna på att hitta nya sätt att visa upp vad de jobbar med.
– Det är spännande att förena människor såhär, det kommer alltid nya kreativa idéer då, säger Anna-Lisa Wrange, föreståndare för Gothenburg Global Biodiversity Centre, vid Göteborgs universitet, och den som tog initiativ till workshopen.
Under en timme funderade deltagarna på hur de kunde ta fram en konkret idé på en besöksaktivitet från respektive forskares ämne. Uppdelade i sex grupper fick de i uppgift att besvara frågorna Vem är målgruppen? Var sker aktiviteten? Hur lång tid ska den ta? Vad ska deltagarna lära sig eller uppleva? Hur gör ni det interaktivt? Vad gör forskaren? Vad gör pedagogen?
– Det har varit så värdefullt, jag tar med mig ett mer eller mindre färdigt koncept härifrån, berättade Jenny Egardt efteråt.
Hon är forskningsingenjör på Institutionen för biologi och miljövetenkap vid Göteborgs universitet och kommer under Vetenskapsfestivalen i Göteborg visa och berätta om kemikalieblandningar som förekommer i havet och hur de påverkar bland annat plankton. Inför workshopen tänkte Jenny Egardt att hon ville synliggöra att vilka kemikalier vi väljer att använda hemma faktiskt kan påverka havsmiljön, men hon var inte riktigt klar över hur hon skulle bygga upp stationen hon ska ha på Sjöfartsmuseet.
– Jag sa att jag inte riktigt visste hur jag skulle lösa det här. Men när jag berättade vad jag ville göra fick jag massor av tips. Bland annat att ha en aktivitet som gör att jag kan nå flera målgrupper samtidigt, som föräldrar och deras barn. Så nu är tanken att bland annat ha en station med hushållskemikalier där jag kan visa upp vilka som är bättre och sämre miljöval.
I anslutning till det kommer det att finnas ett memory med pictogram om kemikalier och farosymboler, som barnen kan syssla med samtidigt som jag pratar med deras föräldrar.
Utöver det spånades det fram ett pedagogiskt experiment där man genom att testa hur äggskal reagerar på något surt, som vinäger, lättare kan förstå förstå hur till exempel havsnäckors skal påverkas om havet försuras. Och det gavs tips på spel som visar upp olika ekosystem och hur de påverkas om de utsätts för olika kemikalier. Eller kanske ett akvarium där det gick att testa pH-värden…. Eller använda färger för att visa på coctaileffekten som kan uppstå när kemikalier blandas…Kort sagt, inspirationen flödade!
I de andra grupperna, som ju utgick från helt andra forskningsfrågor, kläcktes idéer som att be elever ta med livsmedelsprodukter för att tillsammans gå igenom hur deras odlingsplats påverkar skogsaverkningen globalt, eller att bjuda in fiskare för att visa hur sälarnas bajs kan avslöja att de livnär sig på att äta så mycket mer än bara matfisk. Eller att låta elever med förbundna ögon få lyssna efter samma ljud som elefanter gör när de letar efter vatten – för att kunna tänka sig in i samspelet som krävs när elefanter och människor ska leva i samma område.
– Det bubblade av idéer runt bordet och vi fick en massa nya uppslag på vad man kan göra med olika målgrupper, säger Annicka Johansson, bibliotekarie på som deltog på inspirationsdagarna tillsammans med Sofie Rotstedt, kommunikatör.
Båda arbetar inom Region Jönköpings län och tillsammans planerar de nu aktiviteter där skolelever i olika åldrar kommer att träffa regionens forskare.
– Vi fick till exempel upp ögonen för att samarbeta med andra aktörer när vi skapar programpunkter, säger Sofie Rotstedt.
På plats var även Kjell Bolmgren, som utöver att vara biträdande generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet, precis har tagit över rollen som projektledare för ForskarFredag. Han har även en bakgrund som högstadielärare och forskare i växtekologi.
– Som forskare är du van vid att fokusera på det nya du jobbar med just nu, medan allmänheten är mer intresserad av de stora dragen och problemet din forskning vill lösa. Det tycker jag kom fram under övningen, säger han.
– Det var också inspirerande att se hur möten mellan pedagoger, forskare och kommunikatörer snabbt ledde till konkreta idéer. Kanske skulle vi kunna arrangera liknande workshops digitalt framöver inom ForskarFredag och låta aktörer mötas för utveckla idéer.
