Hur varierar temperaturen mellan olika miljöer och hur uppfattar människor olika temperaturer? Det är något som vi hoppas kunna ta reda på mer om framöver med hjälp av ungefär 6 100 skolelever runt om i Sverige.
Visste du att inte bara vädret påverkar temperaturen? Även miljön runt omkring oss gör att temperaturerna kan skifta. Till exempel är det ofta varmare i en stad med många höga byggnader än i ett område med många träd och mindre hus. Det betyder att vi kan känna olika temperaturer även om vi bor ganska nära varandra. Det gör också att väderprognosen kanske inte alltid stämmer exakt för just där du är. Temperaturen är något som påverkar hur vi människor mår – den påverkar folkhälsan. Särskilt stor inverkan har temperaturen när det är extremt varmt eller extremt kallt.
Några av de frågor vi hoppas kunna få svar på är varför vi får extrema temperaturer och hur det påverkar människor i samhället.
Under ett års tid kommer eleverna att mäta temperaturer och intervjua vuxna i sin närhet om hur de upplever temperaturen.
Eftersom temperaturer varierar mellan mycket korta avstånd är det svårt att veta exakt hur varmt eller kallt det är hos människor. För att kunna täcka en så stor del av landet som möjligt tar vi nu hjälp av mellan- och högstadieelever från norr till söder. Under ett års tid kommer eleverna att mäta temperaturer och intervjua vuxna i sin närhet om hur de upplever temperaturen i projektet Kallt och svettigt, ett medborgarforskningsprojekt arrangerat av Uppsala universitet.
Vi forskare får dessutom direkt stöd för vårt arbete i och med den stora och geografiskt varierande materialinsamlingen. Verkligen en win-win-situation!
Medborgarforskning – citizen science – är ett snabbt växande fenomen där icke-forskare medverkar i forskning genom samarbete med professionella forskare. Det kommer med stora fördelar för både medverkande medborgare och forskare. De deltagande icke-forskarna (i det här fallet skolelever) får en ökad förståelse för vad det innebär att forska, samtidigt som medvetenheten om det aktuella området höjs. Vi forskare får dessutom direkt stöd för vårt arbete i och med den stora och geografiskt varierande materialinsamlingen. Verkligen en win-win-situation!
Elevernas bidrag kommer att kunna vara del i att belysa hur den byggda miljön påverkar upplevelsen av temperaturen och vädret.
Redan innan sommaren påbörjade eleverna arbetet med att mäta temperaturer och intervjua personer, något som nu kommer att fortsätta fram till nästa sommar. Jag ser mycket fram emot att ta del av materialet och använda det i forskning framöver. Elevernas bidrag kommer att kunna vara del i att belysa hur den byggda miljön påverkar upplevelsen av temperaturen och vädret. Det kommer att kunna hjälpa till att identifiera särskilt problematiska geografiska områden, till exempel sådana där det är uppseendeväckande varmt under sommaren. Det i sin tur skulle kunna bidra till att det blir mer jämställt när svenska städer utvecklas, till exempel genom att fler träd planteras i områden med många hus för att sänka temperaturen under varma sommardagar.
/Gabriele Messori, professor i meteorologi
Gabriele Messori är professor i meteorologi vid Uppsala universitet och föreståndare för Svenskt centrum för extrema klimathändelser (climes). Hans forskning handlar om processerna bakom extremväder samt om effekter på samhället och naturliga ekosystem.
I projektet deltar även Elena Raffetti, som är doktor i medicin och gästforskare vid Uppsala universitet. Hennes forskning kretsar bland annat kring extremväders påverkan på folkhälsan.
