Nya insikter när elever hjälpte forskare att tolka skolans väggar

Skyltar, anslag och konst täcker skolans väggar, men vem riktar budskapen sig till, vem är avsändaren, och hur samspelar de med skolans demokratiska uppdrag? Det undersökte elever och forskare tillsammans i Vad säger skolans väggar. Resultatet: en ökad känsla av delaktighet – och önskemål om mer konst på väggarna.

En viktig del i skolans uppdrag är att erbjuda elever inflytande över sitt lärande och stärka förmågor som berör normer, värden och rättigheter. I medborgarforskningsprojektet Vad säger skolans väggar? fick elever runt om i landet hjälpa forskare att undersöka hur det uppdraget rimmar med budskapen på skolans väggar.

Det var under hösten 2024 som skolklasser i låg- och högstadiet fick fotografera och analysera skyltar, anslag, teckningar, klotter och annat längs väggarna i sina skolor. Bland klasserna fanns skolor från norr till söder, öster till väster, storstad till landsort. 

Bild- och analysmaterialet, närmare 500 bilder från lika många elever, skickades in till Mona Blåsjö, professor i svenska vid Stockholms universitet, och Charlotte Engblom, lektor i didaktik, som tog vid med en fördjupad analys. Nu är slutrapporten publicerad och forskarna upplever att eleverna, och också lärarna, genom projektet fick upp ögonen för sin skolmiljö på ett nytt sätt. 

– Med ett vetenskapligt uttryckssätt kan man säga att de blev mer semiotiskt medvetna, det vill säga kunde reflektera över vad som fanns och inte fanns på skolans väggar och vad de tyckte om det. De kommenterade till exempel bristen på konst och funderade över varför elever klottrar på väggarna. En del efterfrågade mer pepp och andra påpekade att det var viktigt med säkerhetsinformation, säger Charlotte Engblom.

Eleverna fick ökad medvetenhet och agens

Elevernas foton visade också att skolornas väggar hade många budskap om värdegrund och många hjärtan i olika former och material, men även en hel del förbud och information. Dessutom var en mycket liten andel av budskapen framtagna av elever. Charlotte Engblom hoppas därför att elevernas deltagande gav en ökad känsla av att kunna påverka sin omgivning.

– Att få reflektera och undersöka skapar en medvetenhet som kan leda till förändringar i en riktning som elever och lärare vill. Eleverna fotade själva och var på så sätt de som agerade och fick bestämma vad som skulle dokumenteras. Man kan säga att de fick agens, och agens hos de som berörs i en viss miljö är viktigt för att åstadkomma förändring.

David Borgström, projektledare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för projektet, håller med.

– Det talas ofta om att ungas demokratiska engagemang minskar, men för att unga ska få tilltro till demokratin måste vi stärka deras känsla av delaktighet på den plats där de vistas varje dag: i skolan. I det här projektet ville vi göra just det, och det känns som att vi lyckades.

Vad säger skolans väggar i siffror

• Närmare 500 elever deltog i medborgarforskningsprojektet, fördelat på 25 skolklasser från 14 skolor runt om i landet.
• Sammanlagt skickade eleverna in nästan 500 bilder av sina skolväggar.
• Ungefär 100 av eleverna kom från lågstadiet, och 400 från högstadiet.

Några av resultaten

• Att informera var den vanligaste funktionen (ca 40 procent) som eleverna såg på skolornas väggar, följt av ”övriga funktioner” (13 procent), ”uppmana” (12 procent) och ”roa” (9 procent). Kategorin ”övriga funktioner” handlade till exempel om reklam, hälsningar (välkomna) eller uppmaningar om att känna stolthet.
• Mestadels papper – trots en ökad digitalisering var ungefär 40 procent av budskapen på väggarna tillverkade av papper.
• Väldigt lite utbildningsmaterial – en överraskande liten andel av materialet/budskapen handlade om utbildning och lärande.
• Och var finns elevmaterialet? Få foton speglade elevproducerat material. I stället tog framförallt professionellt producerade, tryckta material plats på väggarna, både när det gällde utbildningsmaterial och material kopplade till exempelvis värdegrund eller utsmyckning.
• Klotter – eleverna såg olika funktioner hos klotter, till exempel att visa sig cool eller att ha något att göra när man har tråkigt.