Den 25 juni bjöd Vetenskap & Allmänhet in medlemmar och Almedalsbesökare till en heldag på temat evidensbaserat beslutsfattande. Dialogen kretsade kring ungdomsbrottslighet, desinformation, akademisk frihet och spänningen mellan forskning och politik. Ta del av alla samtal nedan!
Inför årets arena för forskning och demokrati i Almedalen ville Vetenskap & Allmänhet fortsätta dialogen om evidensbaserat beslutsfattande från föreningens nya mötesplats Folk och Forskning som gick av stapeln i maj. Målet var att än en gång samla forskare, beslutsfattare och civilsamhälle för att tillsammans stöta och blöta problem och lösningar på samhällets utmaningar.
– Vi hoppas få se politiker och civilsamhällesrepresentanter som är nyfikna på hur forskningen kan bidra, och forskare som är lika nyfikna på vilka frågor allmänheten vill ha svar på och vilka utmaningar politiken står inför, sade generalsekreterare Ulrika Björkstén inför arrangemanget.
På spaning i högskolesektorn
Onsdagen den 25 juni bjöd Vetenskap & Allmänhet in Almedalsbesökarna till Joda bars innergård för seminarier, mingel och quiz. Totalt anordnades sju dialogseminarier med tio medarrangörer, allihop föreningens medlemsorganisationer, och knappt 50 medverkande på scen. Under heldagen deltog närmare 500 personer på plats och ytterligare drygt 800 deltog och ställde frågor digitalt.
Precis som i fjol bjöd Universitetskanslersämbetet, UKÄ, in till frukostseminarium för att ta tempen på högskolesektorn. Med avstamp i myndighetens statistiska underlag och årliga analyser diskuterade panelen hur sektorn levererar på de högskolepolitiska målen, liksom hur vi kan säkerställa utbildningens forskningsanknytning. Trots en tidig starttid var scentältet fullsatt och publiken frågvis och engagerad. Martin Bergman, senior utredare UKÄ och moderator för seminariet, ser ett behov av att fortsätta samtalet även utanför Almedalen.
– Vi är väldigt nöjda med seminariet. Vi ser också att det finns ett behov av en arena för att fortsätta diskutera högskolepolitiska frågor. Det saknas idag och UKÄ är genom sina studier och kunskap en naturligt grund för en sådan arena, där högskolesektorn och dess intressenter och aktörer kan ses i fortsatta diskussioner, sade Martin Bergman.
Forskare måste vara ödmjuka kring vad deras forskning faktiskt svarar på, vad som är evidens och vad som snarare handlar om ideologiska överväganden, målkonflikter och vad vi ska göra med kunskapen som forskningen tar fram. – Ulrika Björkstén
Kan det bli för mycket forskning i politiken?
Dagens andra samtal arrangerades av Malmö universitet. Rubriken löd “Forskning + politik = sant?” och medverkade gjorde Vetenskap & Allmänhets generalsekreterare Ulrika Björkstén, Mia Rönnmar, rektor, Malmö universitet, Anna Ekström, styrelseordförande Umeå universitet och tidigare utbildningsminister (S), och Lina Bertling Tjernberg, professor KTH och vice ordförande Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo).
Det välbesökta seminariet kretsade kring hur ideologiska övertygelser kan påverka tolkningen och användningen av forskning i politiken, samt huruvida vetenskap och politik kan förenas eller om konflikter är oundvikliga. Bland annat diskuterade panelen om det till och med kan bli för mycket forskning i politiken.
– Det finns absolut en risk. Därför är det jätteviktigt att forskare funderar kring och är ödmjuka inför vad deras forskning faktiskt svarar på, vad som är evidens och vad som snarare handlar om ideologiska överväganden, målkonflikter och vad vi ska göra med kunskapen som forskningen tagit fram, menade Ulrika Björkstén.
Forskningens frihet i fokus
Även förmiddagens tredje seminarium drog storpublik till Jodas innergård. Samtalet samarrangerades av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, Sveriges förenade studentkårer, SFS, Sveriges universitetslärare, SULF, och Sveriges unga akademi, SUA, och medverkade gjorde både forskare och företrädare för civilsamhället, liksom Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt, som på uppdrag av regeringen just nu utreder hur den akademiska friheten kan stärkas.
– Med den här utredningen har vi en verklig möjlighet inom akademin att fånga upp och samtala om vad akademisk frihet är. För vi behöver vårda denna enormt annorlunda företeelse, som å ena sidan har individuella dimensioner för den enskilda forskaren, men där dessa förstås också förlitar sig på en trygg och öppen akademisk omgivning som möjliggör för svåra, utforskande samtal. Nu har vi chansen att försöka förstå och skriva fram vad som är betydelsefullt för oss i förhållande till politisk styrning, karriärvägar, finansiering, ledarskap och mycket, mycket mer, sade Anna-Sara Lind.
Efter lunch klev Sveriges ingenjörer upp på scenen och höll ett seminarium om hur organisationer kan bli bättre på att få med medarbetarperspektiv i beslutsfattande, liksom hur medarbetarinflytande kan ske på arbetsplatser som saknar facklig representation.
Eftermiddagen fortsatte därefter med Svensk Nationell Datatjänsts, SND, seminarium. Med avstamp i frågan om vad som krävs för ett fritt kunskapssökande diskuterade paneldeltagarna, med flera viktiga inspel från publiken, behovet av välkurerade data, AI-satsningar, incitamentsstrukturer och nationell samordning. Panelen diskuterade även hur ansvarsfördelningen ska se ut i sektorn forskning och högre utbildning för att vi ska röra oss framåt inom detta prioriterade område.
– Man kan konstatera att det fanns en tydlig konsensus om att Sverige riskerar att hamna på efterkälken om vi inte agerar ganska snabbt och bestämt, sade Eva Stensköld, föreståndare för Svensk Nationell Datatjänst, SND efter samtalet.
Ungdomsbrottslighet och informationspåverkan
Dagens näst sista programpunkt samarrangerades av Vetenskap & Allmänhet och Ifous på temat ”Hur kan skolan arbeta för att förebygga ungdomsbrottslighet?”. Seminariet var en uppföljning på konferensen Folk och Forskning med fokus på evidensbaserat beslutsfattande och samverkan mellan forskning, praktik och politik.
Seminariet inleddes med en översikt av forskningsläget av Maral Jolstedt från SBU följt av tankar kring hur begreppet evidens och vetenskaplig grund kan förstås och problematiseras inom ramen för skolans förebyggande arbete av Anette Jahnke från Ifous, som också betonade vikten av att forskningen behöver kompletteras med professionens beprövade erfarenhet.
Därefter gavs en minipanel av praktiker från skolvärlden tillfälle att reflektera över vilka förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna arbeta brottsförebyggande. Här lyftes dels fortbildning i evidensbaserade metoder, dels tillräckliga personalresurser i form av elevhälsoteam och specialpedagoger för att kunna fånga upp barn som visar tecken på att hamna snett i rätt tid och med rätt åtgärder.
– Det vi saknar är tidigt samarbete, med socialtjänsten, med en elevhälsa som är väl utbyggd, med vårdnadshavare och lärare för att fånga upp dessa individer. Vi behöver trygga unga vuxna som eleverna kan känna tillit till och våga öppna sig för, sade Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande, Sveriges Skolledare.
Seminariet avslutades med reflektioner från representanter från Socialdemokraterna och Liberalerna om politikens roll och ansvar för att skolor och kommuner ska kunna arbeta brottsförebyggande.
Heldagens sista seminarium anordnades av Linnéuniversitetet. Samtalet kretsade kring frågan “går det att balansera ekvationen mellan kunskap och känslor i samhällsdebatten – och vem skall göra det?”. Samtalsledare var Andreas Jahrehorn Önnerfors, professor i idéhistoria, Linnéuniversitetet, och medverkade gjorde bland andra Martin Tunström, Ledarskribent, politisk chefredaktör, Barometern-OT.
Samtalet kretsade kring förändrade förutsättningar för det samhälleliga samtalet i skärningspunkten mellan medier, kreativa mötesplatser och aktuell forskning. Dels utmaningar som drivs på av den tekniska utvecklingen, dels spridningen och mottagandet av desinformation och konspirationsteorier.
– Det är tydligt att vi behöver lösningar på många plan. Dels behöver vi öka den digitala medie- och informationsläskunnigheten, dels behöver vi kraftfulla juridiska verktyg för att bemöta teknikgiganternas oproportionerliga makt och säkerställa vår digitala suveränitet. Därför är viktigt att föra ihop olika aktörer inom området forskning och demokrati. Utmaningarna för det fria ordet är lika stora som för den fria forskningen. Vi behöver mötesplatser som den här i Almedalen där vi koordinerar oss och där universitetens roll i samhället blir tydlig, menade Andreas Jahrehorn Önnerfors efter seminariet.
Ungdomarna smartast i Almedalen
Utöver seminarier och samtal anordnade Vetenskap & Allmänhet som vanligt både mingel och quiz. På en fullproppad innergård trängdes hela 47 hoppfulla lag, som tillsammans gjorde upp om titeln “smartast i Almedalen 2025”. Årets vinnare blev laget Ung Vetenskapssport, som bland annat besegrade förra årets segrare Malmö universitet.
Stort grattis Ung Vetenskapssport – vem vinner nästa år?
