I maj anordnade Vetenskap & Allmänhet den första upplagan av Folk och Forskning, Sveriges nya mötesplats för forskare, civilsamhälle och beslutsfattare med det övergripande temat evidensbaserat beslutsfattande. En av de två sakfrågor som diskuterades under de rundabordssamtal som hölls under dagen var ungdomsbrottslighet med fokus på förebyggande åtgärder.
I samband med vårt seminarium under Almedalsveckan om skolan som brottsförebyggande arena publicerar vi nu en sammanställning av diskussionerna de rundabordssamtalen som fokuserade på hur forskningen bättre kan möta praktikers behov med fokus på förebyggande åtgärder mot ungdomsbrottslighet.
Såväl forskare och praktiker som politiker menar i samtalen att man ’talar olika språk’, där man inte riktigt förstår vad den andra menar. Att man behöver hjälp att ”översätta” forskning till begriplig och relevant information för praktiker, men att den hjälpen sällan finns att få.
”Rundabordssamtal är ett intressant format för detta, att öka dialogen och kunskapsutbyte mellan aktörer som sällan annars möts och något vi vill utveckla”, säger Maria Jacobson, projektledare på Vetenskap & Allmänhet.
I och med att den nya socialtjänstlagen träder i kraft den 1 juli i år (2025) ska socialtjänsten bli mer kunskapsbaserad och bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. En av deltagarna under dagen menade att det innebär ett ”guldläge för forskningen eftersom det finns möjlighet till följeforskning”. Samtidigt påpekades att det redan finns mycket kunskap i verksamheterna och att det ibland är ”orimligt att vänta på forskningen”.
Vetenskap och Allmänhet har egenhändigt utifrån sammanfattningen av de sex rundabordssamtal om ungdomsbrottslighet även listat rekommendationer till beslutsfattare gällande dessa frågor.
