Hur rustar vi Sverige för en snabbt föränderlig arbetsmarknad? Den frågan stod i centrum under Riksdagens forskningsdag den 27 mars, där fyra forskare mötte riksdagens ledamöter i ett öppet samtal om utbildning, kompetens och framtidens arbetsliv. Värd för dagen var talman Andreas Norlén och moderator var Ulrika Björkstén, generalsekreterare för Vetenskap & Allmänhet.
Under förmiddagen gav fyra forskare sina perspektiv på de utmaningar – och möjligheter – som framtidens arbetsliv rymmer:
- Mikael Börjesson, professor i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, visade hur utbildningens värde och funktion har förändrats över tid. Utbildningssystemet är fortfarande starkt präglat av sociala skillnader, och akademiska val är ofta kopplade till familjebakgrund snarare än arbetsmarknadens behov.
- Lisa Laun, docent vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, lyfte hur arbetsmarknadspolitiska insatser som utbildningar och praktikplatser kan ge positiva effekter – men att träffsäkerheten är avgörande. Tidiga insatser, särskilt för dem som riskerar långtidsarbetslöshet, är ofta mest effektiva.
- Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds universitet, argumenterade för vikten av vetenskapligt förhållningssätt – nyfikenhet, analysförmåga och kritiskt tänkande – som centrala kompetenser i ett arbetsliv där komplexa problem blir allt vanligare.
- Andreas Wallo, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, fokuserade på lärande i arbetslivet. Hans forskning visar att kompetensutveckling ofta sker informellt – genom handledning, feedback och reflektion – och att det krävs stödstrukturer för att det ska bli effektivt.
Politik möter forskning
Efter forskarpresentationerna följde ett samtal med riksdagsledamöter från flera utskott. Frågor som diskuterades var bland annat:
- Hur utbildningssystemet kan möta olika behov – och inte bara prioritera en traditionellt akademisk bana.
- Hur arbetsgivare kan stimuleras att investera i kompetensutveckling.
- Hur staten kan skapa bättre villkor för livslångt lärande.
Samtalet modererades av Ulrika Björkstén, som också betonade vikten av öppen dialog mellan forskare och beslutsfattare.
Forskning som demokratistöd
Talmannen Andreas Norlén avslutade med att lyfta hur viktig vetenskaplig kunskap är för ett fungerande demokratiskt beslutsfattande. Seminariet är en del av riksdagens arbete med att stärka kunskapsbaserade perspektiv i politiken.*
Vill ni fortsätta dialogen om den evidensbaserade kunskapens roll för beslutsfattande är ni välkomna att delta i Vetenskap & Allmänhets konferens Folk och Forskning den 8 maj i Uppsala.
På Folk och Forskning möts forskare, praktiker, politiker, företrädare för intresseorganisationer, näringsliv och civilsamhälle i öppna samtal. Syftet är att tydliggöra vilken vetenskaplig kunskap som finns och diskutera hur den kan användas för att fatta välgrundade demokratiska beslut. Hur ska vi hantera motstridig evidens från olika kunskapsområden? På vilket sätt styr det vårt handlingsutrymme? Vilka kunskapsluckor finns? Hur kombineras vetenskaplig evidens med politisk ideologi och samhällshänsyn?
Under Folk och Forskning 2025 ges två samhällsfrågor extra utrymme:
Här ges du som konferensdeltagare möjlighet att delta i rundabordssamtal, oavsett om du är forskare, politiker eller representant för civilsamhället eller allmänheten. Under dagen ges dessutom presentationer på scen om pågående forskningsprojekt, aktuella initiativ och goda exempel från Sverige och internationellt – allt på temat evidensbaserat beslutsfattande i teori och praktik.
Är du forskare, politiker, företrädare för näringsliv eller civilsamhälle som vill delta under konferensen? Anmäl ditt intresse här!
