“Svenska lärosäten gör idag ett bra jobb med att skapa förutsättningar för samverkan, men utvecklingspotentialen är fortsatt stor”. Så sammanfattade bedömargruppens ordförande Anders Malmberg Universitetskanslersämbetets samverkansutvärdering som presenterades den 30 januari.
Enligt högskolelagen ska svenska lärosäten samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte, detta som en integrerad del av uppgifterna att bedriva forskning och utbildning. Men hur fungerar samverkansarbetet i praktiken? Och är samverkan i dag en integrerad del av lärosätenas verksamhet, eller är det i själva verket fortfarande en isolerad företeelse och en separat, styvmoderligt behandlad, “tredje” uppgift?
Under 2024 har Vetenskap & Allmänhets medlem Universitetskanslersämbetet (UKÄ) på uppdrag av regeringen utvärderat svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället, bland annat genom individuella utvärderingar, fördjupningsstudier och workshoppar med forskare och samverkansparter. Resultaten diskuterades på en återföringskonferens den 30 januari.
Bedömargruppen försiktigt positiv
I bedömargruppens yttrande konstaterade ordförande Anders Malmberg, professor vid Uppsala universitet, att “alla svenska lärosäten sjunger samma visa om att samverkan inte är en isolerad tredje uppgift utan en integrerad del i forskning och utbildning”. Men nu är det inte längre tomma ord och floskler från lärosätenas håll.
– Samverkan är inte längre en marginalföreteelse på svenska lärosäten, utan finns med i verksamheten på ett starkt och integrerat sätt. Alla typer av lärosäten har idag en omfattande och bred verksamhet som dessutom betonar dubbelriktad nytta. Även på ledningsnivå ser vi tydliga ambitioner. Dessutom har uppmärksamheten ökat kring behovet av stöd för samverkan, liksom vikten av att ge samverkan ett ökat meritvärde.
’Mainstreaming’ av samverkan
Men bedömargruppen pekade också på utvecklingsområden och risker. En sådan är att samverkan lätt kan glömmas bort när arbetet väl integrerats i lärosätenas övriga verksamhet.
– Det pågår en ‘mainstreaming’ där samverkan byggs in i allt vi gör på universitetet. Men precis som efter ‘genusmainstreamingen’ finns en risk att de här frågorna, när de väl integrerats, så småningom halkar tillbaka och glöms bort igen – att det till exempel blir svårt att få skärpa i utvärderingarna av samverkansarbetet, menade Anders Malmberg.
Bedömargruppens rekommendationer
- Tydliggör roller och ansvar i den interna organisationen
- Se över och samordna mål med externa samverkansparter
- Tydliggör vad samverkansarbetet ger, kostar och hur det finansieras
- Tydliggör roller i relation till samverkanspartners för att förebygga målkonflikter
- Utveckla modellerna för att meritvärdera samverkan.
Allmänheten vill bidra men måste involveras
En fördjupningsstudie fokuserade på samverkan med allmänheten. Martin Bergman, senior utredare UKÄ och före detta utredare på Vetenskap & Allmänhet, efterlyste mer kunskap om allmänheten och tydligare incitament för forskare.
– Vi vet sedan tidigare att allmänheten tycker att det är viktigt att involveras i forskning. Allmänheten har också höga tankar om samverkan med forskare och lärosäten. Överlag vet vi också att forskare tycker att allmänheten bör involveras i forskning. Däremot verkar det fortfarande råda en viss oklarhet bland forskare kring vilka allmänheten faktiskt är, vem som ingår i allmänheten, vad allmänheten kan bidra med till forskningen, och hur man som forskare kan samarbeta med allmänheten.
Dessutom finns det en skev fördelning i vilka delar av allmänheten som involveras i forskning.
– När det gäller medborgarforskning och andra typer av samverkan mellan forskare och allmänhet ser vi en tydlig snedvridning mot personer med högre utbildning och hög socioekonomisk status. Här har lärosäten och forskare ett viktigt arbete framför sig i att involvera alla delar av allmänheten, inklusive personer som kanske inte har ett lika starkt vetenskapligt kapital, menade Martin Bergman.
Utvecklingsområden för samverkan med allmänheten
- Stärk incitamenten för forskare
Från politiker och universitetsledning finns en hög ambition om samverkan med den bredare allmänheten, men incitamenten för forskare måste stärkas för att de ska kunna ägna sig åt samverkan med allmänheten. - Utveckla kunskapen om allmänheten
Det behövs mer kunskapsutbyte inom akademin kring hur samverkan med allmänheten kan gå till; vilka behov som finns hos olika målgrupper och hur allmänheten kan bidra till kvalitet i forskning. Lärosäten, forskare och stödfunktioner behöver utbyta erfarenheter kring goda exempel, format, arbetssätt och målgrupper. - Utnyttja och utveckla infrastruktur
Digital och fysisk infrastruktur, som digitala plattformar och bibliotek (liksom museer och science centers) behöver utnyttjas och utvecklas.
Det faktum att samverkan fortfarande inte meritvärderas särskilt högt gör det svårt för forskare att samverka med externa parter, särskilt resurssvaga parter som inte kan bidra ekonomiskt. Incitamenten blir för svaga.
– Amanda Thorell, Universitetskanslersämbetet.
Meritvärdering kräver precisering av begreppen
Slutligen diskuterades den viktiga frågan om meritvärde. Amanda Thorell, UKÄ, menade att samverkansbegreppet fortfarande saknar klara preciseringar, något som gör det svårare att ge samverkan ett högre meritvärde.
– Oklara begreppsdefinitioner gör det svårt att etablera ett högre meritvärde av samverkan och samverkansskicklighet. Och det faktum att samverkan fortfarande inte meritvärderas särskilt högt gör det svårt för forskare att få till samverkan med externa parter, särskilt resurssvaga parter som inte kan bidra ekonomiskt. Incitamenten blir helt enkelt för svaga.
UKÄ rekommenderar regeringen att tillsätta en nationell stödfunktion för att främja och samordna arbetet med att värdera samverkansskicklighet som merit inom, och mellan, olika forskningsområden och samhällssektorer. Och svårdefinierade begrepp till trots menar Amanda Thorell att samverkan redan nu värderas högre ute på lärosätena.
– Vi ser att de flesta lärosäten är positiva till att stärka meritvärdet av samverkansskicklighet. Många inkluderar redan samverkansaspekter i sin anställningsordning.
Inför utvärderingen genomförde Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en förstudie med hjälp av en rådgivande grupp. Vetenskap & Allmänhet var representerad i gruppen som bestod av 12 personer verksamma vid lärosäten och det omgivande samhället.
Läs hela den tematiska utvärderingen av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället här. Fördjupningsstudien om samverkan med allmänheten hittar du här.
