Svenska folkets förtroende för forskning är fortsatt stort, men teknikoptimismen minskar. Dessutom tycker svenskarna att forskning förbättrar politiken. Det visar Vetenskap & Allmänhets vetenskapsbarometer som presenterades på Nobelprismuseet den 16 december.
– Svenskarnas förtroende för forskning och universitetsforskare ligger stabilt och mycket högt. Nästan nio av tio uttrycker stort förtroende för universitetsforskare, och siffrorna har varit nästan desamma i runt tio år, säger Ulrika Björkstén, generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet.
Forskning anses förbättra politiken
En fråga som debatterats flitigt under 2024 är vilken roll lärosäten och forskare ska ta i politiska frågor. I årets undersökning lades därför särskild tonvikt just vid svenskarnas syn på förhållandet mellan forskning och politik. Nästan hälften svarar att det egna partiet tar lagom hänsyn till forskningsresultat, medan lika många tycker att politiker i allmänhet tar för liten hänsyn till forskningen.
– Vi ser tydligt att svenskarna tycker att vetenskaplig evidens är viktig för politiska beslut. En stor majoritet anser också att forskare ska uttrycka åsikter i politiska frågor som rör deras forskning, säger Ulrika Björkstén.
Fler pessimistiska inför teknikutvecklingen
En tydlig förändring jämför med tidigare är att fler är pessimistiska kring teknikutvecklingen. I årets undersökning tror en av fem svenskar (22 procent) att teknikutvecklingen kommer göra livet sämre, en kraftig ökning från bara 8 procent när frågan senast ställdes 2022.
– Att framtidsoptimismen har minskat så kraftigt de senaste två åren skulle kunna hänga ihop med en ökad oro för AI-utvecklingen. ChatGPT lanserades ju på bred front i december 2022, och efter det ser vi en ökad pessimism inför teknikens påverkan på våra liv, säger Åsa Johansson Palmkvist, utredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för årets VA-barometer.
Tendens: ungas förtroende minskar
Ett annat resultat som sticker ut i årets undersökning är att det har skett ett stort tapp i förtroende för forskning i den yngsta åldersgruppen (16–29 år).
– Det är för tidigt att säga om det är en trend eller en tillfällig avvikelse, men sedan förra året ser vi att andelen unga med stort förtroende har minskat kraftigt – från 81 till 66 procent, säger Åsa Johansson Palmkvist.
Resultaten i VA-barometern 2024/2025 baseras på 1009 telefonintervjuer med ett slumpmässigt och, med avseende på kön, ålder och typ av boendekommun, representativt urval av Sveriges befolkning, 16−74 år. Intervjuerna är genomförda i augusti–oktober 2024. Mätningen är den tjugotredje sedan föreningen Vetenskap & Allmänhet, bildades 2002.
Se seminariet på Nobelprismuseet i efterhand ovan eller HÄR.
Läs mer och ladda ner Vetenskap & Allmänhets vetenskapsbarometer 2024/25 här!
