Förtroendet för olika forskningsområden ökar något sedan 2020. Det är få som har litet förtroende för något forskningsområde, men många saknar fortfarande uppfattning om sitt förtroende för forskning i humaniora. Det visar resultat från Vetenskap & Allmänhets undersökning i samarbete med den nationella SOM-undersökningen.
Förtroendet för olika forskningsområden ökar något i resultaten från den senaste SOM-undersökningen, som genomfördes under hösten 2023. Svenskar har störst förtroende för forskning i medicin (där 83 procent har ganska eller mycket stort förtroende), följt av teknik (76 procent), naturvetenskap (70 procent), samhällsvetenskap (56 procent), utbildningsvetenskap (48 procent) och humaniora (45 procent). Jämfört med år 2020, då frågorna senast ställdes, har andelarna med ganska eller mycket stort förtroende ökat med mellan fem och åtta procentenheter för de olika områdena.
Det har hänt mycket som kan påverka synen på forskning sedan den senaste mätningen år 2020. Det är därför intressant att se att förtroendet för olika forskningsområden är förhållandevis stabilt och något uppåtgående. – Gustav Bohlin, utredare och biträdande generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet.
Det är dock inte så stor skillnad mellan andelarna som har litet förtroende för de olika forskningsområdena. Störst andel (tio procent) har ganska eller mycket litet förtroende för utbildningsvetenskaplig forskning, och minst andel har litet förtroende för forskning i teknik samt naturvetenskap (två procent för respektive område). I stället svarar en större andel varken stort eller litet förtroende samt ingen uppfattning för områden där färre har stort förtroende. Allra störst andel (27 procent) saknar uppfattning om sitt förtroende för forskning i humaniora.
– Det har hänt mycket som kan påverka synen på forskning sedan den senaste mätningen år 2020. Vi har bland annat genomlevt en global pandemi, sett en enorm teknikutveckling med AI och har ett krig i Europa. Det är därför intressant att se att förtroendet för olika forskningsområden är förhållandevis stabilt och något uppåtgående, säger Gustav Bohlin, utredare och biträdande generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet.
Den största skillnaden mellan män och kvinnor ses i synen på forskning i teknik, där 84 procent av männen, jämfört med 69 procent av kvinnorna, har ganska eller mycket stort förtroende. Bland kvinnor har en något större andel stort förtroende för forskning i humaniora jämfört med män (47 respektive 43 procent). Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och förtroende för alla forskningsområden där personer med högre utbildning har större förtroende än de med lägre utbildningsnivå.
Vetenskap & Allmänhet har tidigare genomfört flera fördjupningsstudier med avstamp i resultat från SOM-undersökningen. De senaste tog avstamp i den förhållandevis stora andelen som saknar uppfattning om sitt förtroende för forskning i humaniora. Resultatet från dessa studier finns sammanfattade i rapporten Varför så dålig hum om humaniora – förtroende för humanistisk forskning i Sverige.
Frågorna ställdes som en del av den nationella SOM-undersökningen som genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Delundersökningen där frågorna ingick skickades under hösten 2023 ut till ett riksrepresentativt urval på 3 750 personer i åldern 16–90 år bosatta i Sverige. Undersökningen genomfördes med stöd av Riksbankens jubileumsfond.
