2023 var ett tungt år. Med krig, terrorattacker, våld och spänningar både i vårt närområde och andra delar av världen passerade jordens medeltemperatur den symboliskt viktiga gränsen 1,5 graders uppvärmning nästan obemärkt.
Med så mycket omedelbart elände i vår omvärld är det svårt att ta in också detta, trots att klimathotet inte längre kan beskrivas som en långsam kris. 1,5-gradersstrecket passerades visserligen bara tillfälligt och en bidragande orsak till att det skedde för första gången just i år var det naturliga klimatfenomenet El Niño, men det är en klen tröst. Många klimatforskare befarar nu att temperaturökningen är inne i en acceleration och att tiden vi har på oss att vända utvecklingen är ännu kortare än vad vi tidigare befarat. Samtidigt är demokratin sedan många år på tillbakagång runt om i världen, auktoritära ledare vinner mark och falska uppgifter och förvanskade verklighetsbeskrivningar sprids alltmer effektivt med hjälp av ny teknik.
Det är sannerligen lätt att känna sig uppgiven.
Men vi behöver i stället tänka tvärt om. Vi har redskapen att vända skutan – det är nämligen inte bara vår färd rakt in i klimatkatastrofen som tycks accelerera, utan också den tekniska och vetenskapliga utveckling som kan ta oss ur den. Som gammal solcellsforskare upphör jag inte att förundras över hur snabbt förnybar el det senaste decenniet blivit ett energislag att räkna med. Samtidigt har vi fått allt mer detaljerade kunskaper om hur naturen kan hjälpa oss, hur våtmarker, skogar och andra ekosystem binder kol – om vi låter dem. Också inom ekonomivetenskapen och till exempel beteendevetenskapen har kunskap om vad som krävs för att ställa om till ett mer hållbart samhälle successivt byggts upp, och inom grön humaniora utforskas nya berättelser om människan som en del av jordens ekosfär. Allt detta ger oss redskap att leva annorlunda, ett gott liv utan att tömma jordens resurser.
För att lyckas krävs dock ett öppet och ständigt pågående samtal.
För att lyckas krävs dock ett öppet och ständigt pågående samtal. Det handlar om ett samtal mellan olika vetenskaper – den tekniska och naturvetenskapliga, den samhällsvetenskapliga och den humanistiska kunskapstraditionen – men också om ett samtal mellan vetenskapen, samhället i stort och människor i olika livssituationer. Vetenskapen bygger på förtroende, på att den enskilda forskaren är hederlig, att systemet fungerar och att människor dessutom tror och litar på att det förhåller sig just så.
Vi tolkar det som ett tecken på att människor vänder sig till forskningen för att hitta svar på de stora samhällsutmaningar vi står inför, vilket är precis vad Vetenskap & Allmänhet ska möjliggöra.
I Sverige är vi fortfarande lyckligt lottade på den punkten: Årets upplaga av vår återkommande enkät som mäter allmänhetens förtroende och intresse för forskning, VA-barometern, visar att förtroendet för universitets- och högskoleforskare ligger stabilt högt hos närmare 90 procent av de svarande. Medicinsk forskning är fortfarande det område som flest säger sig vara intresserade av, men de senaste fyra åren är det intresset för samhällsvetenskap som ökat tydligast. Vi tolkar det som ett tecken på att människor vänder sig till forskningen för att hitta svar på de stora samhällsutmaningar vi står inför, vilket är precis vad Vetenskap & Allmänhet ska möjliggöra.
Tack vare våra medlemmars aktiva medverkan kunde vi i år återigen stå värdar för en välbesökt dag på scenen vid Joda bar under Almedalsveckan där forskning och politik fick mötas, stötas och blötas. Vetenskap & Allmänhet har också varit fortsatt aktiv som opinionsbildare och remissinstans när det gäller allmänhetens tillgång till och möjlighet att engagera sig i forskning. Bland annat skrev vi ett inspel till Forsknings- och innovationspropositionen där vi underströk betydelsen av stärkta resurser för att skapa verklig dialog mellan vetenskapen och olika delar av det omgivande samhället, något som bara blir viktigare för att på ett demokratiskt sätt hantera vår tids många utmaningar. Vi fortsätter också att arrangera Sveriges största vetenskapsfestival, ForskarFredag samt den uppskattade tjänsten Låna en forskare, där vi förmedlar kontakt mellan forskare och skolklasser och som 2023 slog rekord med fler bokningar än någonsin.
Vår roll som brygga till det omgivande samhället har aldrig varit viktigare.
Jag inledde den här krönikan på ett sådant sätt att allt detta kan synas futtigt. Men alla goda krafter behövs. VA:s styrka är att vi samlar så många av de tyngsta aktörerna inom svensk forskning och kunskapsutveckling. Vår roll som brygga till det omgivande samhället har aldrig varit viktigare. Att ge hopp om framtiden till unga genom att visa hur långt kunskapsutvecklingen kommit, och hur de själva kan vara en del av den, är en viktig aspekt av vårt arbete. En annan är att bidra till att vetenskapliga landvinningar når politiken.
Som ny generalsekreterare ser jag fram emot att arbeta med Vetenskap & Allmänhets många medlemmar för att i små steg och på många olika sätt bidra till att
vetenskaplig kunskap och ett vetenskapligt förhållningssätt når så många som
möjligt. Men lika viktigt är att vetenskapen förblir öppen och lyssnande så att
kunskapsutvecklingen fortsätter att tjäna allas vårt bästa.
/Ulrika Björkstén,
generalsekreterare VA
