”Härmed vill jag blott hafva sagt, att jag anser quinnan såsom menskligt individuum af naturen likstäld med mannen och öfverhufvud förmögen af samma utveckling i både andligt och kroppsligt hänseende.”
Så uttryckte sig professorn i anatomi, Carl Fredrik Naumann, när Lunds universitets medicinska fakultet hösten 1867 diskuterade frågan huruvida även kvinnor borde ges tillträde till universitetsstudier. Naumanns ståndpunkt kan synas självklar i dag men var det långtifrån då. Åtskilliga av hans akademiska lärarkollegor i såväl Lund som Uppsala var högst skeptiska inför tanken; både utifrån vad många ansåg strida mot ”kvinnans väsende” och utifrån den begränsade praktiska nyttan i en tid då grundlagen formellt utestängde kvinnor från merparten av de statliga tjänster som krävde akademisk examen.
Likväl beslöts 1870 att i viss begränsad utsträckning öppna dörren till högre utbildning för kvinnor. De fick då möjlighet att avlägga studentexamen samt att studera till läkare vid de medicinska fakulteterna i Lund och Uppsala samt vid Karolinska institutet. Men därmed hade en sten kommit i rullning som skulle visa sig svår att stoppa, och bara tre år senare beslöt riksdagen att nu, med några enstaka undantag, generellt öppna de svenska universiteten för kvinnliga studerande.
Detta beslut togs den 7 november 1873 och har alltså i år kunnat fira 150-årsjubileum.
Det vore fel att påstå att detta viktiga steg i den svenska jämställdhetens historia ledde till någon omedelbar anstormning av kunskapstörstande unga damer till de svenska universiteteten. Uppsala hann få en handfull studentskor redan under 1870-talet, men i Lund dröjde det ända till 1880 innan de första sådana knackade på lärosätets portar, och under det följande decenniet inskrevs endast totalt 20 kvinnor här.
De tidiga studentskorna kom generellt från en betydligt mer välbeställd och studievan social bakgrund än sina genomsnittliga manliga studiekamrater
En viktig anledning till detta var att de statliga läroverken endast var öppna för pojkar. Den kvinna som ville meritera sig för universitetsstudier behövde därför ha föräldrar som var beredda att både bekosta först studier vid ett privat flickläroverk och sedan vid universitetet. Som ett resultat kom de tidiga studentskorna därför att generellt komma från en betydligt mer välbeställd och studievan social bakgrund än sina genomsnittliga manliga studiekamrater. Inte mindre än fyra av Lunds första 20 studentskor hade exempelvis en professor som far!
Denna långsamma start till trots har Lunds universitet funnit det angeläget att under hösten 2023 uppmärksamma jubileet av 1873 års riksdagsbeslut. Detta har skett med avstamp vid ett öppet arrangemang under den så kallade Kulturnatten i Lund den 16 september, där en serie föredrag varvades med musikunderhållning i form av sånger hävdade ur Lunds kvinnliga studentförenings repertoar från tidigt 1900-tal. Där invigdes också en digitala utställning i form av webbplatsen ”150 år med kvinnor vid akademin”, som är tänkt att bli en av firandets mer bestående manifestationer och som finns tillgänglig för alla intresserade under följande adress: https://www.kvinnor150.lu.se/
Utställningen belyser vägen fram till riksdagsbeslutet och de förutsättningar som omgav de tidiga studentskorna
Utställningen består av en serie korta, rikt illustrerade artiklar som dels belyser vägen fram till riksdagsbeslutet och den miljö och de förutsättningar som omgav de tidiga studentskorna, dels lyfter fram ett antal av dessa kvinnliga pionjärer i form av personporträtt. Huvudförfattare till texterna har varit Elsa Trolle Önnerfors, docent och universitetslektor i rättshistoria, samt undertecknad, arkivarie vid Lunds universitetsarkiv. För den grafiska utformningen har kommunikatören Petra Francke stått. Projektet har genomförts på uppdrag av vicerektorerna Jimmie Kristensson och Ann Kristin Wallengren amt har finansieras av Rådet för jämställdhet och lika villkor.
Avslutningsvis: låt mig återknyta till den inledningsvis citerade professor Naumann. Han förtjänar nämligen inte bara att framhållas som en person med en framsynt principiell hållning utan även som en man som kunde gå från ord till handling. 13 år efter sitt yttrande i fakulteten skulle han nämligen inte bara såsom hyresvärd öppna sitt eget hem för Lunds första kvinnliga student, medicinstuderanden Hildegard Björck, utan även under en period låta henne arbeta som assisterande läkare vid hans egen klinik.
/Fredrik Tersmeden, Lunds universitet
Fredrik Tersmeden är författare, arkivarie och hedersdoktor vid Lunds universitet.
Ta del av utställningen utställning ”150 år med kvinnor vid akademin – Kvinnliga pionjärer vid Lunds universitet”
Läs mer om VA-medlemmen Lunds universitet här.
