Vad innebär utvecklingen inom AI för yrkesverksamma forskningskommunikatörer? Hur används verktygen i dag, och hur kan de komma att användas i framtiden? Och hur kan vi som samhälle implementera AI på ett sätt som hjälper snarare än stjälper? Detta och mycket mer diskuterades under Forum för forskningskommunikation 2023 den 28 november i Stockholm.
Drygt 200 deltagare hade samlats i Stockholm och ytterligare 250 personer deltog online när Forum för Forskningskommunikation djupdök i AI och den snabba tekniska utveckling som skett de senaste åren. Under dagen diskuterades AI-utvecklingen både utifrån vad den innebär för yrkesverksamma forskningskommunikatörer och hur den kan komma att påverka samhället i stort.
Återkommande var å ena sidan uppmaningar om att våga testa och vara öppna för teknikens möjligheter, och å andra sidan ett betonande av behovet av riktlinjer och regelverk för att AI ska kunna implementeras på ett säkert och etiskt sätt. Deltagarna fick dessutom en hands-on workshop kring hur man kan använda AI-verktyg för att inhämta kunskap, effektivisera arbetsflöden och producera text och rörligt innehåll.
Våga testa verktygen i er verksamhet – det är så ni hittar styrkor, svagheter och rätt användningsområden, Hanifeh Khayyeri, RISE.
Hanifeh Khayyeri, avdelningschef datavetenskap RISE, tipsade deltagarna om att våga prova AI i sina yrkesroller för att hitta styrkor och svagheter.
– Att AI-utvecklingen innebär en hel del utmaningar kan nog många skriva under på, men den medför också nya möjligheter inom en rad olika områden. Våga testa verktygen i er verksamhet – det är så ni hittar styrkor, svagheter och rätt användningsområden, menade hon.
Ökad ojämlikhet en risk
Virginia Dignum, professor vid Umeå universitet påminde om den geografiskt och sociodemografiskt snedvridna datainmatning som ligger till grund för dagens AI-verktyg. Verktygen baseras i de flesta fall på information från ett litet antal institutioner i det globala norr. Därför, betonade Dignum, är det särskilt viktigt med riktlinjer som ser till att utvecklingen och implementeringen sker på ett inkluderande sätt.
Även Henrik Kugelberg, forskare vid London School of Economics betonade vikten av en jämlik och rättvis implementering av AI-teknik. I dag, menade han, är vi dock på väg i motsatt riktning, med ett litet antal företag som har en enorm makt över utvecklingen. Henrik Kugelberg påpekade också att diskussionerna om hypotetiska existentiella risker kan distrahera oss och flytta fokus från de reella problem som finns idag:
– Risken med allt prat om existentiella risker med AI är att vi missar vad som sker här och nu – vilken makt som redan i dag finns hos företagen som utvecklar AI.
AI här för att stanna – men vi måste involvera de unga
Utmaningar och problem till trots, AI är här för att stanna. Det hävdade Johanna Sandahl, kommunikationsdirektör Lunds universitet, som redan under våren tillsatte en särskild “task force” för att undersöka hur kommunikationsavdelningen på Lunds universitet kan implementera och använda AI-verktyg i verksamheten. Hon framhöll också att en bra kommunikatör bara blir bättre med bra verktyg.
– Ju bättre vi kan grunderna i kommunikatörsyrket, desto större användning får vi för AI-verktygen, menade Johanna Sandahl.
Lucella Bergström, samordnare digitala Fryshuset, betonade vikten av att också involvera nästa generation i utvecklingen och implementeringen av AI-teknik. ”Unga känner en stor osäkerhet kring den här utvecklingen, som påverkar deras framtidstro. Vi behöver svara upp och inkludera dem i kunskapsutvecklingen”, påpekade hon.
Under eventet delades Natur & Kulturs Populärvetenskapliga pris ut till Amat Levin, som får priset för sitt gränsöverskridande folkbildningsprojekt Svart historia. Moderator för heldagen var Anna Dyhre – med god hjälp av sin engagerade virtuella avatar ”AIna”.
En längre sammanfattning, foton samt filmer från konferensen finns på forumforforskningskommunikation.se.
Forum för Forskningskommunikation (FFF) är en årlig konferens som vänder sig till forskningskommunikatörer, forskare, journalister och andra som är aktiva inom, eller intresserade av, forskningskommunikation. Konferensen arrangeras av Forte, KK-stiftelsen, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Ragnar Söderbergs Stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen Natur & Kultur, Universitetsalliansen Stockholm trio, Vetenskap & Allmänhet, Vetenskapsrådet och Vinnova.
