Psykologiforskaren Magnus Bergquist genomför just nu en studie om hur deltagarnas syn på nedskräpning påverkas av att vara med i medborgarforskningsprojektet Plastexperimentet, som snart går in i sin slutfas.
Vad handlar din forskning om?
– Jag vill få bättre förståelse för elevers erfarenhet av nedskräpning och undersöka om deras attityder förändras genom att delta i aktiviteter som ForskarFredags Plastexperiment.
I ForskarFredag massexperiment Plastexperimentet samlas plastskräp in och dokumenteras av skolklasser, föreningar och andra intresserade för att öka kunskapen om varför plast hamnar i naturen. Den fjärde och sista insamlingsperioden drar igång den 1 september och pågår till 13 oktober! Läs mer och anmäl intresse för att vara med här!
Miljöproblemen i världen är stora, detta vet vi genom forskning och fakta. Varför ändrar vi inte våra beteenden för att till exempel minska vår nedskräpning, vårt klimatavtryck?
– Miljöproblemen är storskaliga och innefattar både system och individer. Individer kan formas av ett system och systemet fungerar inte utan individer. Ett exempel är att källsortering inte kommer lösa problem relaterade till plast om plast fortsätter att överproduceras.
Källsortering inte kommer lösa problem relaterade till plast om plast fortsätter att överproduceras.
Även forskaren Bethanie Carney Almroth, som är vetenskapligt ansvarig i Plastexperimentet, brukar betona vikten av att inte skuldbelägga individer för problem som måste lösas på systemnivå. Industrin tenderar att peka fingret mot konsumenterna som varken har makt eller valmöjligheter. Problemet kan inte lösas på individnivå, även om individer tillsammans kan göra stor skillnad.
Hur går attitydundersökningen till?
– I samband med sitt deltagande i Plastexperimentet får ansvariga lärare ett mejl med en inbjudan till en kort webbenkät att dela med sina elever. Jag vill gärna att så många som möjligt svarar, även de som inte deltagit eller slutfört hela datainsamlingen.
Enkäten innehåller nio frågor och tar i genomsnitt fyra minuter att svara på. Den innehåller två demografiska frågor (årskurs och ålder), två frågor om deltagande (om elever deltagit i skräpplockning och/eller laboratorie-experimentet), samt två frågor om vem de tycker är ansvarig för nedskräpningen och att lösa problemet (medborgare, företag, politiker). Slutligen tre frågor om elevernas egna attityder, erfarenhet och konsekvenser av att ha deltagit i plastexperimentet. Frågorna jag är mest intresserad av kan delas in i tre delar:
- kunskap (”Lärde du dig något av att delta i plastexperimentet”),
- erfarenhet ( ”har du blivit mer intresserad av…” )
- konsekvenser (“hur viktigt är följande…”)
En möjlig tolkning är att lärande som främjar intresse och hopp ökar chanserna för att resultera i hållbara beteenden.
Varför behövs fler deltagare i din följeforskning?
– De resultat som har kommit in indikerar att enbart kunskap inte räcker för att ändra och uppnå ett mer hållbart beteende. En möjlig tolkning och implikation för didaktiska metoder i grundskolan är att lärande som främjar intresse och hopp ökar chanserna för att resultera i hållbara beteenden. För att testa denna hypotes behöver jag mer data, så jag hoppas att så många som möjligt svarar på enkäten under och efter insamlingsperioden i höst!
Varför är det viktigt att undersöka det här?
– Psykologi är en central del när samhället ska ställas om i en mer hållbar riktning. Vi behöver förstå vad som driver eller hindrar människor att minska nedskräpning och hur interventioner ska utformas för att vara så effektiva som möjligt.
Anmäl ert deltagande här.
Plastexperimentet är ett medborgarforskningsprojekt och samarbete mellan stiftelsen Håll Sverige Rent, föreningen Vetenskap & Allmänhet via ForskarFredag som är en del av den europeiska vetenskapsfestivalen European Researchers’ Night, och Göteborgs universitet.
