Vilken roll spelar vetenskap för policy och beslutsfattare? Det diskuterades vid riksdagens forskningsdag den 24 februari av ordförandena för de flesta av riksdagens utskott, professor Åsa Wikforss och Nobelstiftelsens vd Vidar Helgesen.
Forskningsdagen anordnades för andra året i rad, och inleddes med interna seminarier för alla utskotten, med inbjudna forskare som utskotten själva valt. Därefter bjöd talman Andreas Norlén in till ett gemensamt, öppet seminarium där relationerna mellan vetenskap och politk diskuterades.
– Det krävs att vi har former och verktyg för ett gott och initierat samspel mellan vetenskap och politik för att kunna översätta vetenskaplig kunskap till politisk handling. Det är viktigt att riksdagens beslut vilar på vetenskaplig grund, men också att den formas utifrån partiernas olika politiska övertygelser och fattas med förståelse för hur det här samspelar, sade Andreas Norlén.
Lyssna mer på forskning
Seminariets moderator Cissi Askwall, generalsekretare Vetenskap & Allmänhet, berättade om studier som föreningen har gjort de senaste åren.
– Varje år undersöker vi allmänhetens syn på vetenskap i det vi kallar för VA-barometern. Vi har bland annat frågat om i vilken utsträckning svenskar tycker att politiker tar hänsyn till forskning. År 2020 menade en tredjedel (32 procent) att man tar lagom hänsyn till forskning när man fattar politiska beslut i Sverige, medan nästan lika många (30 procent) menade att man tar för liten hänsyn.
Vidar Helgesen, vd Nobelstiftelsen, har tidigare haft flera ministerposter i Norge, bland annat som klimat- och miljöminister. Han tog upp några exempel på svåra avvägningar mellan vad forskning visar och vad politiken vill åstadkomma.
– Ett dilemma i Norge är att det finns undervattensvulkaner med mineraler av högre densitet än på land; värdefulla mineraler som behövs för den gröna omställningen. Men i samma områden finns genetiskt material; enzymer som kan användas t.ex. i läkemedelsindustrin. Om bulldozrar släpps lösa för brytning riskerar man att förstöra denna biodiversitet som också har ett stort värde, sade Vidar Helgesen.
Fakta <-> värderingar
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, poängterade att politiska beslut kräver både fakta och värderingar.
– Demokratier fattar bättre beslut än icke-demokratier, eftersom besluten är fattade utifrån kunskap och förnuft. Samtidigt behövs värderingar för att göra avvägningar vid målkonflikter, som till exempel mellan att minimera smittspridning och att ta hänsyn till den generella folkhälsan under pandemin.
Hennes magkänsla är att vetenskapen inte i tillräcklig grad får påverka politiken, och ett problem är att det sällan finns tid och pengar avsatta för att forskare ska kunna ägna sig åt att kommunicera.
Ordförandena för riksdagens utskott samtalade sedan om hur riksdagen och utskotten använder sig av forskningsbaserad kunskap. De menade att utskotten lyssnar en hel del på forskare.
Ordförandena fick också ange vad som vore det enskilt viktigaste för att åstadkomma bättre tillgång till forskningsbaserad kunskap för politiker:
- Var mer öppen
- Avsätt tid för att mötas
- Större vilja från båda håll
- Låt forskare debattera framför politiker
- Hitta snabbspår för att finna den mest användbara forskningen
- Uppmuntra forskare att höra av sig till politiker
- När partierna formulerar sin politik behöver forskningen vara med
- Förbättra förutsättningarna för forskare att kommunicera.
Seminariet samordnades av Riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat.
