Solen sken och man kände en försmak av sommaren under VAs två forskarsamtal på Vaksala Torg i Uppsala. Det var onsdagen den 23 maj, på dagen 300 år sedan Carl von Linné föddes.
Jubileumsåret är fyllt av seminarier, utställningar och celebra besök för att fira och uppmärksamma en av Sveriges mest kända vetenskapsmän. Kunskapsmarknaden Bäst Före? den 22–24 maj var något av kulmen på Linnéfirandet.
Ett trettiotal utställare blandades med lekplatser, matstånd och intresserade besökare. Dagen bjöd på allt från clowner och trädklättring till vulkaner och trädförsäljning. VAs forskarsamtal var välbesökta och frågorna som ställdes var både knepiga och insiktsfulla. – Varför brinner inte solen upp? undrade till exempel en fyraåring i publiken.
Forskarsamtalen inleddes av Anders Sahlman, VA, som först presenterade Anders Eriksson från Institutet för rymdfysik, SISP, i Uppsala. Med honom på scen var Sarah Jonsson och Emelie Eriksson som går på Jällaskolans Naturbruksgymnasium.
– Finns det liv i rymden? undrade Sarah och den frågan kom att dominera den första av de två dialogerna. Kanske, var det inte så oväntade svaret.
– Universum är ju oerhört stort med väldigt många planeter. Om bara en promille av de planeterna är beboeliga och av dem en promille har liv så finns det ju liv någonstans därute. De ser kanske till och med ut som oss. Liv verkar ta liknande form fast det har olika ursprung, sade Anders Eriksson.
Som exempel nämnde han delfinen och hajen. Båda har fenor, rör sig likadant och ser lika ut. Men delfinen och hajen är inte släkt; delfinen har till och med förmodligen varit uppe på land en gång i tiden men vänt ner i havet igen.
Sedan äntrade en ny forskare scenen: Ragnvi Hagman från Sveriges Lantbruksuniversitet, tillsammans med Jessica Ingelsson och Evelina Luukinen från Jällaskolans Naturbruksgymnasium.
Ragnvi Hagman anknöt till det första samtalet när hon berättade att en hund har haft en stor påverkan på rymdforskningen. Hunden Laika sköts upp av ryssarna 1957 och var det första djuret som gick in i omloppsbana runt jorden. Laika dog tyvärr av stress men visade att en passagerare kan skjutas upp och uthärda viktlöshet.
– Hur kommer det sig att bara honkatter kan vara sköldpaddsfärgade, det vill säga ha både rött och svart färgpigment? undrade Jessica som inledde dialogen.
– Det beror på att rött och svart båda binder till X-kromosomen. Eftersom honkatter har två X-kromosomer så kan de ha båda färgerna samtidigt medan en hankatt som bara har en X-kromosom bara kan ha en av färgerna, svarade Ragnvi Hagman.
Samtalet kretsade sedan mest kring hundar. Publiken fick reda på både hur det kommer sig att hundar kan få valpar tillsammans även om de är mycket olika stora och vad Ragnvi som veterinär tycker att man kan göra åt problemen med felaktig avel.
– Jag tror att det bästa sättet är att informera hundägare, kennlar och olika klubbar om nackdelarna med överdriven avel.
Snart letade sig en hund in i publiken, kanske lockad av det intressanta ämnet. Tiden var slut och VA tackade publik, forskare och ungdomar för spännande samtal.
Georg Gezelius
Svaret på solfrågan: Solen, och alla andra stjärnor, består av gas och inget annat. Solen brinner därför inte på samma sätt som en brasa här på jorden. Till en brasa behövs syre. Solen har i stället en sorts kärnkraftverk längst inne i centrum som gör att den blir varm och lyser. Solens kärnkraftverk består av atomkärnor, framför allt vätekärnor, som hela tiden slår sig ihop så att energi kan bildas. Solen slutar att lysa när det inte finns några atomkärnor som kan slå sig samman längre men eftersom den är så stor kommer den att lysa i minst fem miljarder år till. Källa: Anders Eriksson, Institutet för rymdfysik och Marie Rådbo, institutionen för fysik vid Göteborgs universitet.
