Forskare tillhör de yrkesgrupper som flest svenskar har förtroende för, när de uttalar sig om coronaviruset i medierna. Det framgår i en ny studie av föreningen Vetenskap & Allmänhet.
Sjukvårdspersonal och forskare är de yrkesgrupper som allmänheten haft störst förtroende för när de uttalat sig i nyhetsmedier under pandemin. Politiker och journalister har mediekonsumenterna lägst förtroende för.
– Corona-pandemin har kännetecknats av ett myller av röster, åsikter och information, där korrekt, osäker och ibland även felaktig information fått stor spridning. Därför är det glädjande att förtroendet för forskare står sig så starkt, säger Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet.
I studien ”Kommunikation om corona – medierapportering och förtroende i samband med covid-19-pandemin” har Vetenskap & Allmänhet under perioden mars 2020 – april 2021 studerat hur allmänheten uppfattat kommunikationen om pandemin och hur förtroendet för medier och olika yrkesgrupper sett ut. Studien innefattar även en innehållsanalys av vad som kännetecknat rapporteringen om forskning under pandemin i Aftonbladet, Dagens Nyheter och SVT.
Corona-pandemin har kännetecknats av ett myller av röster, åsikter och information, där korrekt, osäker och ibland även felaktig information fått stor spridning. Därför är det glädjande att förtroendet för forskare står sig så starkt
– Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet.
Svenskars uppfattning om corona-rapporteringen
Kvinnor har ett något större förtroende för forskare som uttalar sig i media, än vad män har, och personer med högskoleutbildning har större förtroende för forskare än personer utan högre utbildning. Förtroendet för myndighetspersoner, politiker och journalister som uttalar sig om coronaviruset gick upp i början av pandemin för att kort därefter vända tillbaka till tidigare nivåer.
– Att befolkningen sluter upp bakom landets institutioner i tider av kris är ett välkänt fenomen, säger Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, som samarbetat med VA kring studien.
Tre av fyra svenskar vände sig främst till traditionella nyhetsmedier, som TV, tidningar och radio för att få information under pandemin. SVT och Sveriges Radio åtnjöt högst förtroende under hela perioden, medan allmänheten hade lägst förtroende för utländska/internationella medier, Aftonbladet och Expressen.
Personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna ansåg i mindre utsträckning än andra partiers sympatisörer att rapporteringen om coronaviruset gav den information de behövde. De ansåg också i mindre utsträckning än andra att bevakningen var transparent eller gav utrymme för olika perspektiv.
Medias rapportering om corona
I innehållsanalysen av Dagens Nyheters, Aftonbladets och SVTs digitala rapportering om pandemin, studerades 1 173 artiklar som rörde forskning eller forskare. Tidsperioderna för analysen sammanfaller med tre toppar och två dalar i smittspridningen och vårdbehovet i Sverige.
– Rapporteringen följde pandemins utveckling, med störst fokus på smittspridning i början, för att sedan handla mest om restriktioner och riktlinjer och slutligen ha vaccin som vanligaste fokus, säger Gustav Bohlin.
Tonen i rapporteringen var övervägande neutral. Var femte artikel har alarmerande inslag och var tionde en lugnande ton. Tre av fyra artiklar är av rapporterande karaktär. Andelen artiklar med ett granskande perspektiv var bara knappt en procent. Var femte artikel tar upp nya forskningsrön, och det var särskilt vanligt i början av pandemin.
Mer information:
Studiens resultat presenterades och kommenterades i ett webbinarium arrangerat av Vetenskap & Allmänhet tillsammans med Institutet för Mediestudier den 29 november. Se det i efterhand här.
Studien ”Kommunikation om corona – medierapportering och förtroende i samband med covid-19-pandemin” har genomförts av Vetenskap & Allmänhet i samarbete med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola. Studien har möjliggjorts genom stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för mediaforskning, Karolinska Institutet, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.