Debattartikel publicerad i SvD 20200511.
Det rapporteras om lågt förtroende för nyhetsmedier och journalister under pandemin. Men det kan till och med vara tvärtom, skriver Cissi Billgren Askwall och Gustav Bohlin på Vetenskap & Allmänhet.
”Medierna” i Sveriges Radio P1 rapporterade den 2 maj att förtroendet för nyhetsmedier och journalister är lågt under coronapandemin. Stöd för detta hämtades i undersökningar utförda av Novus och Vetenskap & Allmänhet.
Men har förtroendet för journalister försvagats den senaste tiden? Inte nödvändigtvis. Det kan till och med vara tvärtom.
Vetenskap & Allmänhet (VA) har sedan 2002 studerat allmänhetens förtroende för forskning och syn på olika forskningsrelaterade frågor genom bland annat den årliga VA-barometern och projektet Vetenskapen i samhället. Vi har också undersökt relationen mellan forskning och nyhetsrapportering i flera studier.
Minst förtroende anges för Aftonbladet (25 procent) och Expressen (20 procent).
Under den pågående pandemin gör vi återkommande mätningar av allmänhetens syn på medierapporteringen och förtroende för olika yrkesgrupper. Vi kommer även att genomföra en analys av innehållet i nyhetsrapporteringen under coronakrisen.
Våra mätningar hittills ger ingen entydig bild av förtroendet för nyhetsrapporteringen om coronaviruset.
Å ena sidan ses ett påfallande stort förtroende för public service: SVT och Sveriges Radio. Här har ungefär åtta av tio ganska eller mycket stort förtroende för rapporteringen (83 respektive 78 procent). För Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet är motsvarande siffror lägre; ungefär hälften (48 respektive 45 procent) av befolkningen har stort förtroende för deras rapportering om coronaviruset. Minst förtroende anges för Aftonbladet (25 procent) och Expressen (20 procent).
Samma rangordning ses i förtroendesiffrorna från Novus. Dessa är dock betydligt lägre i absoluta tal. En förklaring kan ligga i frågans konstruktion. Medan deltagarna i vår undersökning tillfrågades om förtroendet för olika medieaktörers rapportering om coronaviruset, fick de svarande i Novus undersökning ta ställning till förtroendet för hur olika medier, samt en rad andra institutioner, som sjukvården, Folkhälsomyndigheten och UD, har hanterat viruset.
Det kan skapa så kallade kontexteffekter där deltagaren instinktivt ställer de olika alternativen mot varandra. Om man då har större förtroende för sjukvården än för morgontidningar placeras morgontidningar sannolikt lägre på svarsskalan än om det hade stått för sig själv.
I analogi med detta ser vi i VA:s mätningar att förtroendet för journalister som yrkesgrupp inte är särskilt starkt i jämförelse med till exempel forskare, läkare eller ens politiker, när de uttalar sig om coronaviruset. Detta förtroendemönster är detsamma som andra undersökningar sedan många år tillbaka har visat. Men även här behöver vi vara medvetna om risken för kontexteffekter till journalisters nackdel, då journalisten vägs mot till exempel läkaren när deltagaren anger sitt svar.
Andra undersökningar av förtroende för medier, som Förtroendebarometern och den nationella SOM-undersökningen utförda innan pandemin startade, ger inte skäl att tro att de absoluta siffrorna för allmänhetens förtroende för medier och journalister skulle vara lägre i dag än före pandemin (snarare tvärtom).
Men har förtroendet för journalister dessutom försvagats under pandemin? Det vet vi inte.
Novus undersökning tyder inte heller på att förtroendet försvagats under pandemins förlopp. Deras tre mätningar hittills visar samma mönster för alla institutioner (inklusive till exempel MSB eller sjukvården): en förstärkning av förtroendet mellan den första och andra mätningen och sedan en mindre återgång vid den tredje.
Sett till den viktiga roll som journalister spelar för det demokratiska samhället, är det låga förtroendet för dem i jämförelse med andra yrkesgrupper viktigt att uppmärksamma och ta allvarligt på. Men har förtroendet för journalister dessutom försvagats under pandemin? Det vet vi inte.
Framtida mätningar kan mycket väl visa att förtroendet antingen har försvagats eller stärkts för journalister och för medierapporteringen under pandemins förlopp. Utifrån dataunderlagen vi har i dag går det inte att göra säkra utsägelser i någon riktning.
