Pressmeddelande 100624
”Lyckliga” människor, borgerliga sympatisörer och de från högre socialklass är mest positiva till kunskap och forskare. Det visar en ny studie från Vetenskap & Allmänhet, VA.
VA har kartlagt en rad samband mellan människors värderingar och syn på vetenskap. Även om de flesta svenskar är positiva till kunskap och forskare, finns det stora skillnader mellan grupper.
Människor som är tillfreds med livet, samhället och medmänniskorna har högre tilltro till forskningen. Högutbildade, höginkomsttagare och tjänstemän tillhör ofta den här ”lyckliga” gruppen.
Politiska värderingar spelar också in. Folkpartister är allra mest positiva till forskning och forskare medan socialdemokrater, vänsterpartister och kristdemokrater har en mer avvaktande inställning. Generellt har Alliansens sympatisörer högre förtroende för forskning än de Rödgrönas. Piratpartiets och Sverigedemokraternas anhängare är minst positiva.
− En del av skillnaderna mellan blocken har att göra med klasskillnader och utbildningsnivå. De som är mer intresserade av politik har också en mer positiv syn på forskare, säger Karin Hermansson, utvecklingschef VA och ansvarig för studien.
Ju högre inkomst och socialklass, desto mer positiva attityder till forskning och forskare. Högre tjänstemän och höginkomsttagare tar också oftare än andra del av forskningsinformation och populärvetenskap.
− Det finns tecken på att klasskillnaderna i forskarförtroende ökar, men det behöver studeras mer, säger Karin Hermansson.
De som på något sätt berörs av forskning eller är engagerade i en viss fråga är mer positiva till forskning. Utbildning, religiös tro och oro för olika samhällsproblem kan också innebära en form av berördhet. Religiösa har annars en lägre tilltro till vetenskap än icke troende.
− Kunskapssamhället tycks vara ett nytt slags klassamhälle, baserat på utbildning. Det är en utmaning att fånga upp dem som riskerar att hamna i ett kunskaps-utanförskap, säger Karin Hermansson.
Resultaten bygger på data från postala enkäter och telefonintervjuer till ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning från 16 år och uppåt. Data har samlats in av SOM-institutet respektive Novus Opinion och omfattar sammanlagt 2 582 personer. Klasstillhörighet har bedömts av den svarande själv.
Studien Kunskap i en klass för sig? finns publicerad på www.v-a.se
Mer information: Karin Hermansson, utvecklingschef VA, tel 070-867 66 77, karin[@]v-a.se
Vetenskap & Allmänhet vill främja dialog och öppenhet mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former på oväntade arenor om konkreta frågor som engagerar. Medlemmar är organisationer, myndigheter, företag och individer. Se även www.v-a.se
