Svenska tonåringar läser och delar i första hand trovärdiga nyheter. Och det är mest nyheter om politik, samhälle och brott som läses. Det visar resultaten från ForskarFredags massexperiment Nyhetsvärderaren, som publiceras i dag.
– Det här är väldigt intressant och oväntat! Resultaten är nämligen raka motsatsen jämfört med vad man tidigare diskuterat i svenska medier, säger Thomas Nygren, docent i historia vid Uppsala universitet och ansvarig forskare i Nyhetsvärderaren.
I massexperimentet tog Thomas Nygren hjälp av över 2 700 gymnasieelever för att undersöka två hittills obesvarade forskningsfrågor: vilka nyheter finns i unga människors digitala nyhetsflöden och hur trovärdiga anser ungdomarna själva att nyheterna är?
Mest trovärdiga nyheter
Resultaten visar att svenska ungdomars nyhetsflöden till största delen utgörs av trovärdiga nyheter om politik/ekonomi/samhällsinformation och olyckor/brott från etablerade nyhetssajter. Ungdomarna hittar nyheterna i första hand direkt på webben, och inte via sociala medier. Nyheter om sport, kultur/nöje och livsstil/kost/hälsa/medicin är mindre vanliga och uppfattas som mindre trovärdiga – med undantag av sportnyheter, som värderas som mest trovärdiga av alla nyheter.
– De minst trovärdiga nyheterna finns i kategorin livsstil/kost/hälsa/medicin, och det känns ju inte som ett lika allvarligt hot mot demokratin som falska nyheter om politik och brott. Men de kan vara problematiska på andra sätt och påverka ungdomars självbild och hur de använder sina pengar, säger Thomas Nygren.
Många källor
Nyheterna kommer från många olika nätsidor, där Aftonbladet.se är den mest populära. Nyheter från dagstidningar, kvällspress och public service (SR och SVT) uppfattas överlag som trovärdiga. Vissa andra nyhetssajter, som mest vill locka till klick, upplever eleverna som mindre pålitliga.
Massexperimentet – en del av ForskarFredag
Massexperimentet är ett samarbete mellan Uppsala universitet, RISE Interactive och VA. VA koordinerade experimentet som en del av vetenskapsfesten ForskarFredag, som äger rum den sista fredagen i september varje år.
– ForskarFredag har som syfte att visa hur spännande och vardagsnära forskning kan vara, och att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb. Att elever får prova på riktig forskning tillsammans med forskare är ett konkret och roligt sätt att visa detta, säger Lena Söderström, projektledare för ForskarFredag Sverige.
ForskarFredag är en del av European Researchers’ Night och firas i år den 28–29 september i Blekinge, Borås, Dalarna, Eksjö, Falköping, Gotland, Göteborg, Halland, Jönköping, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Piteå, Skellefteå, Skövde, Stenstorp, Stenungsund, Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås, Öland, Örnsköldsvik och Östersund.
Läs rapporten om Nyhetsvärderaren
Läs mer om Nyhetsvärderaren på ForskarFredags webb.
För mer information, kontakta Fredrik Brounéus, projektledare för Nyhetsvärderaren.
Min upplevelse var att det var svårt att få eleverna att tänka sociala medier när de skulle värdera en nyhet i skolan. Som om det finns ”skolnyheter” som duger åt läraren och så andra nyheter. Det var också ganska tydligt att den ”förståndigaste” fick igenom sin nyhet och gruppen anpassade sig mycket snabbt till den. En orsak till det jag såg var nog att klasserna var nya för varandra och rollerna inte så etablerade. Rädslan att göra bort sig var stor. Om undersökningen skulle gjorts nu på vårterminen skulle dynamiken antagligen varit en helt annan. Minns inte om jag skrev det här i kommentarerna i anslutning till underökningarna.
mvh
Hej Marita! Det här är väldigt intressanta reflektioner, som vi även berör på sid. 23 i den populärvetenskapliga rapporten. I den inledande enkäten var det ju fler elever som angav att de fick nyheter via sociala medier än vad resultaten i deras nyhetsgranskningar visar. Detta är något vi måste undersöka mer i detalj framöver, i den fortsatta forskningen och utvecklingen av verktyget. I ett första steg ska vi lägga till frågan i utvärderingsenkäten till lärarna, för att höra om fler lärare upplevde samma sak som du. Stort tack för din återkoppling!
Min upplevelse var att det var svårt att få eleverna att tänka sociala medier när de skulle värdera en nyhet i skolan. Som om det finns ”skolnyheter” som duger åt läraren och så andra nyheter. Det var också ganska tydligt att den ”förståndigaste” fick igenom sin nyhet och gruppen anpassade sig mycket snabbt till den. En orsak till det jag såg var nog att klasserna var nya för varandra och rollerna inte så etablerade. Rädslan att göra bort sig var stor. Om undersökningen skulle gjorts nu på vårterminen skulle dynamiken antagligen varit en helt annan. Minns inte om jag skrev det här i kommentarerna i anslutning till underökningarna.
mvh
Hej Marita! Det här är väldigt intressanta reflektioner, som vi även berör på sid. 23 i den populärvetenskapliga rapporten. I den inledande enkäten var det ju fler elever som angav att de fick nyheter via sociala medier än vad resultaten i deras nyhetsgranskningar visar. Detta är något vi måste undersöka mer i detalj framöver, i den fortsatta forskningen och utvecklingen av verktyget. I ett första steg ska vi lägga till frågan i utvärderingsenkäten till lärarna, för att höra om fler lärare upplevde samma sak som du. Stort tack för din återkoppling!